Den Svenska Atombomben.

"Den Svenska Linjen" 1948-1972.

Metallplatta_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited.jpg
shutterstock_1083546056.jpg

"Sverige skulle bli en kärnvapenmakt med 100 egentillverkade atombomber och detta utan svenska folkets vetskap"

Stämpel9.gif
Sk%C3%A4rmklipp%202021-01-27%2019.10_edi

 

Under ett kvarts sekel pågick hemlig forskning och utveckling av en svensk atombomb. Över 300 försvarsforskare och kärnfysiker arbetade heltid under 1950- och 1960 talet med det svenska atombombsprojektet. Målet var att innanför landets gränser ta fram minst 100 svenska kärnvapen. En testreaktor byggdes mitt inne i Stockholm. En plutoniumfabrik byggdes i Norrköping. En tungvattenfabrik planerades till Ljungaverk och vid de hemliga testanläggningarna vid Grindsjön och Ursvik tillverkades delarna som skulle sättas samman till en atombomb. Parallellt med allt detta skissade man på ett ultramodernt överljudsbombplan som skulle släppa bomberna över fiendeland och uppe i Lapplands ödemark var man redan i full gång att förbereda provsprängningen av den första svenska atombomben. Men innan allt detta blev veklighet han det rinna mycket vatten under broarna, för det skulle aldrig bli så som det först var tänkt. Allt kom plötsligt att istället rinna ut i sanden. Eller gjorde det? Vad var det -egentligen- som hände...?

Del 1: Den Svenska Atombomben
Del 2: Den Svenska Atombomben

 

Solen stod högt på himlen denna varma, vackra sommardag långt ut i Lapplands karga ödemark. Klockan är strax efter två på eftermiddagen den 28 augusti 1957 och platsen är ett hemligt militärområde sex mil sydväst om Jokkmokk. Bara ljudet av mygg och något avlägset fågelkvitter hördes i lappmarken. Sekunden senare går en stöt likt en kraftig jordbävning genom marken. Allt skakar till och en enorm tryckvåg går genom det ödsliga landskapet. Tryckvågen sprider sig på någon sekund många flera kilometer ifrån detonationsplatsen och förstör byggnader, fordon och elektronik på sin väg. Även utplacerade djur dör av tryckvågen. Ett enormt svampmoln reser sig över en kilometer upp mot skyn över den svenska moränmarken. Den 36 ton tunga bonylladdade bomben "Vega" har precis detonerat. Den största och kraftigaste detonationen i svensk historia är ett faktum. Ett år av noga förberedelser är nu över på en sekund men detonationen är bara det sista steget innan Sverige ska ta fram en än kraftigare bomb för nästa bomb på den topphemliga testanläggningen i Lapplands ödemark och som ska brisera sommaren 1963, blir då inte vilken bomb som helst, det ska bli Sveriges första atombomb! 

Det här är en del av Sveriges historia som fortfarande är okänd för väldigt många människor. Att Sverige faktiskt har haft ett välutvecklat kärnvapen-program och under 50-talet var Sverige mycket nära att bli världens fjärde kärnvapenmakt och allt detta bakom ryggen på sin egen befolkning samtidigt som våra folkvalda politiker demonstrerade för fred, nedrustning och kärnvapenfria zoner! Det svenska kärnvapenprojektet kostade oss ovetna svenska skattebetalare tiotals kanske hundratals miljarder kronor men så rann allt plötsligt ut i sanden. För när vi var helt klara med atombomben lades allt plötsligt ner - eller gjorde det? Varför upphörde det enorma projektet när vi var klara? Vad var det som hände? Och vad var syftet med det topphemliga flygplanet "A-36 Vargen"? Varför förlängdes plötsligt startbanorna på de militära flygfälten. Varför blev plötsligt lilla Sverige världsledande på kärnkraftverk och vad var det för mystisk explosion som sakade husen i Solna 1972? Detta är berättelsen om den svenska atombomben:

"Ska USA vinna över Japan behöver man ett helt nytt vapen. Ett domedagsvapen."

 

Under julhelgen 1938 går forskaren och vetenskapskvinnan Lise Meitner på en promenad med sin väninna Eva von Bahr i ett kyligt vinterlandskap I Kungälv strax norr om Göteborg. Den 60-årige judinnan Lise Meitner var född i Österrike och hade studerat fysik vid universiteten i Wien och i Berlin. Under sommaren hade Lise lyckats fly Hitlers nazityskland och under hösten hade hon slutligen hamnat i Stockholm där hon sedan kom att bo de kommande 22 åren. I Stockholm kom hon att arbeta vid bland annat vid Nobelinstitutet för fysik, Stockholms högskola, Försvarets forskningsanstalt (FOA) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) men nu var hon på besök hos en vän i Kungälv för att fira jul.

 

Lise hade de senaste åren studerat radioaktivitet och kärnfysik i Berlin och hennes tankar hade under promenaden upptagits av ett problem som hon och hennes kollega i Berlin, kemisten Otto Hahn hade kört fast på. De hade experimenterat med att bestråla en bit uran med de nyligen upptäckta neutronerna men man kunde inte förstå resultatet av dessa experiment Det var mitt under denna vinterpromenad i Kungälv som Lise plötsligt kom på vad som hände med uranet. Tänk om neutronpartikeln klyver atomkärnan i uranet i två delar och att dessa två delar sedan klyver två andra atomkärnor så en kedjereaktion uppstår och därvid skulle också en stor mängd energi frigöras. Tanken svindlade för Lise. Det hela föreföll ju helt omöjligt att en atom kunde klyvas. Ordet atom kom från grekiskan och betyder just odelbar. Det var den minsta beståndsdelen som inte gick att dela. Lise satte sig ner på en avhuggen trädstam, tog upp ett papper och en penna och klottrade ner den teoretiska förklaringen för kärnklyvningens förlopp som hon precis kommit på.

Trinity_monument_m.jpg

Den 16 juli 1945 exploderade världens första atombomb "The Gadget" i Alamogordoöknen i södra New Mexico, USA. Idag finns detta monument vid platsen.

Skärmklipp 2022-05-26 15.58.43.png

Lise Meitners kollega Otto Hahn publicerade de kemiska upptäckterna månaden senare i januari 1939 och Lise Meitner de fysikaliska förklaringarna följande månad tillsammans med hennes systerson fysikern Otto Frisch. De döpte processen till "nukleär fission". I denna publikation förutsåg Lise Meitner möjligheten till en kärnreaktion med en enorm energiutveckling som följd. Nu fick hela världens vetskapsmän veta att det var möjligt att kunna klyva en atom och därmed -rent teoretiskt- kunna framställa ett "domedagsvapen" kraftigare än något annat mänskligheten tidigare skådat. Betoningen ligger här på ordet vetskapsmän, för i februari 1939 råder fortfarande fred, ingen vill, eller vågar tro, att världens största krig ska bryta ut innan året är slut. För det som just nu bara intresserar en liten grupp vetskapsmän kommer inom en mycket snar framtid intressera hela världens maktelit, politiker, kärnfysiker och militärer...

 

Fem och ett halvt år senare är kriget över i Europa. Hitler har tagit sitt liv och ett krossat Nazityskland har kapitulerat villkorslöst men andra världskriget pågår fortfarande. På andra sidan jorden är Stilla Havet världens största slagfält mellan de militära supermakterna USA och Japan. USA har sakta men säkert (men med stora förluster) tagit ö efter ö från japanerna och närmar sig nu de Japanska huvudöarna. Japanerna är svåra motståndare med den fanatism som de japanska soldaterna visar upp. Den japanska moraluppfattningen som hade sina rötter i samuraiernas ideal förbjöd kapitulation även i hopplösa lägen. Följaktligen slogs de ofta till det bittra slutet och striderna blev mycket blodiga och utdragna. Det sista stora hindret för de amerikanska styrkorna, innan en invasion av de japanska huvudöarna kunde inledas, var ön Okinawa. Slaget om Okinawa blev Stillahavskrigets sista stora drabbning

och anses idag som det största kombinerade land-sjö-luft-slaget i krigshistorien.

 

Slaget om Okinawa vanns -till slut- av USA men detta efter enormt stora förluster. Av de 180 000 amerikanska soldaterna stupade minst 13 000. 36 000 sårades och ytterligare tusentals avled senare av skador och sjukdomar. Antalet stupade japanska soldater uppgick till 100 000 man och minst lika många civila dödades. Idag tror man att över en kvarts miljon människor dog under slaget om ön Okinawa. Om förlusterna blev så stora för att inta en ö som Okinawa, hur enorma skulle då inte förlusterna bli när man skulle inta de Japanska huvudöarna? Man räknade att det skulle krävas mellan 500 000 och upp till en miljon stupade amerikanska soldater för att inta Japan. Så mycket resurser hade man inte - eller rättare sagt- så många amerikanska liv ville man inte offra. Ska USA vinna över Japan behöver man ett helt nytt vapen. Ett domedagsvapen...

 "Andra världskriget var äntligen över och detta tack vare atombomben!"

 

Ingen av alla de tusentals soldaterna som stred på Okinawa visste då att USA sedan tre år tillbaka under ett topphemligt projekt som gick under namnet "Manhattanprojektet" försökt tänja Lise Meinterns upptäckt att atomkärnor kan klyvas. Det enorma projektet hade som mest innefattat över 130 000 arbetare, tekniker, forskare och kärnfysiker. En av de forskare som dock tackade nej till att vara med i Manhattanprojektet var Lise Meitner.

 

Vid tiden för invasionen av Okinawa hade Manhattanpojektet kommit fram till sitt slutmål, att bygga tre bomber med den nya kärnklyvingsprincipen. Det vi idag kallar atombomb! Den första av dessa tre atombomber fick namnet "The Gadget" och provsprängdes i Alamogordoöknen  i New Mexico den 16 juli 1945, mest för att se så att bomben verkligen fungerade - vilket den gjorde. De två andra atombomberna skickades därefter under största sekretess över Stilla Havet ombord på fartyget Indianapolis till den lilla ön Tinian.

 

Den 6 augusti 1945 statade en B-29 som döpts till "Enola Gay" från Tinian och någon timme senare klockan 08:15 släpptes den första atombomben -som fått namnet "Little Boy"- över ett civilt mål, den japanska staden Hiroshima. Uppskattningsvis 120 000 av stadens invånare beräknas ha dödats av den omedelbara detonationen eller av bränn och strålskador de närmaste dagarna efteråt. Japan var i chock!

 

Tre dagar senare den 9 augusti 1945 lyfter flygplanet "Bock's Car", också det en B-29, och ombord finns den andra atombomben -döpt till "Fat Man"- som ska fällas

Sveriges första testreaktor R1 belägen 27 meter under jord vid KTH i centrala Stockholm. Var i drift från 1954 till 1970. R1 konstruerades och byggdes av AB Atomenergi. 

karnkraft_vagga_2850.jpg
Skärmklipp 2022-05-26 15.00.14.png

över Japan. Målet för den andra bomben var den japanska hamnstaden Kokura men på grund av molnighet över staden fortsatte planet istället till det sekundära målet Nagasaki. Uppskattningsvis 80 000 av Nagasakis invånare beräknas ha dödats av den omedelbara detonationen. Japan insåg till slut att man inte hade något att sätta emot mot dessa fruktansvärda vapen och några dagar senare kapitulerade man. USA stod som segrare, andra världskriget var äntligen över och detta tack vare atombomben!

 

När röken skingrats från de två atombombsexpositionerna över Hiroshima och Nagasaki var plötsligt världen förändrad. Inte bara att mänskligheten gått in i kärnvapenåldern utan att världen nu även var uppdelad i två maktblock. Den blå demokratiska västvärlden och det röda kommunistiska östblocket och mitt mellan dessa maktblock, mitt mellan Väst och Öst, stod det fredsälskande lilla neutrala landet Sverige!  Alla förstod att nästa världskrig -Det Tredje Världskriget- skulle vinnas av de som hade flest kärnvapen. Hade man inga kärnvapen var man ett lätt byte och helt chanslös i nästa krig! De två maktblocken med USA och Sovjetunionen i spetsen började tävla i att producera allt fler och allt kraftigare kärnvapen. Även länder som Storbritannien och Frankrike hakade på. Det blev en farlig kapprustning som kom att kallas "Det kalla kriget". Alla länder med en större krigs- eller försvarsmakt försökte få tag på kärnvapen eller teknologin bakom dessa vapen, och ett av dessa länder som desperat villa ha kärnvapen i sin arsenal var just det lilla fredsälskande neutrala Sverige...

Till en början gör den svenska regeringen ett antal försök att få tillgång till amerikansk kärnvapenteknologi. Det gäller allt från tekniskt kunnande och teknisk utrustning till att få köpa helt färdiga kärnvapen. Men Sverige står vid tiden inte högt i kurs efter vi bland annat levererat järnmalm och kullager till Nazityskland under hela kriget. Material som var nödvändiga för att hålla Hitlers krigsmakt rullandes. Sverige stod på Hitlers sida, alltså på USAs fiendes sida och nu kom Sverige krypande och ville  köpa deras kärnvapenteknologi men detta utan att vilja gå med i deras vapenallians, Nato! Det blev ett ganska bryskt nej från USA till Sverige. När den svenska regeringen förstod att det var omöjligt att få denna vapenteknologi från något annat land fanns bara en sak att göra; att tillverka egna kärnvapen! Nu påbörjades Sveriges största, dyraste och hemligaste projekt någonsin. Sveriges motsvarighet till det amerikanska Manhattanprojektet kom att gå under det kanske lite trista namnet namnet "Den svenska linjen", och projektets mål var att innanför landets gränser, och samtidigt helt utan allmänhetens kännedom, utveckla, framställa och tillverka minst etthundra helt svensktillverkade plutoniumladdade kärnvapen - etthundra svenska atombomber! 

"Sverige ska bli en kärnvapenmakt - men detta utan svenska folkets vetskap!"


Efter andra världskrigets slut 1945 bildades Atomkommittén med uppdrag att klarlägga ”hur atomkärnforskningen lämpligen bör organiseras” och att finna lämpliga metoder till tillgodogörande av atomkraften för fredliga ändamål. Den nyligen tillträdde socialdemokratiske statsministern Tage Erlander och dåvarande partisekreteraren Olof Palme samt deras inre kärna i den socialdemokratiska regeringen ville nu alla satsa på egna, svensktillverkade kärnvapen och gav Försvarets forskningsanstalt (FOA) uppdraget att också gå i den riktningen.

 

FOA kom sedan 1947 att starta arbetet med kärnforskning  genom bolaget AB Atomenergi. Bland annat för att tron var stor att ”alla” nationer snart skulle ha sina egna kärnvapen, men också för att Sverige hade alla förutsättningarna att vara tidigt ute med dessa vapen. Våra fabriker var inte sönderbombade efter kriget och vi hade några av världens ledande kärnfysiker och vetenskapsmän. Dessutom hade man nyligen hittat stora uranfyndigheter i Sverige, vilket var förutsättningen för att kunna tillverka en atombomb.

 

Nu saknades bara testreaktorer för att omvandla uran till plutonium och anläggningar att framställa tungt vatten. Året efter, 1948, gav den socialdemokratiska regeringen FOA i största hemlighet klartecken att undersöka vidare för förutsättningarna att det lilla neutrala och fredliga Sverige skulle bli en kärnvapenmakt - men detta måste ske utan svenska folkets vetskap! Det bestäms i ett tidigt stadie att Sverige inte  ska satsa på en uranladdad bomb utan en plutoniumladdad då dessa har betydligt större sprängverkan men samtidigt en svårare tillverkningsprocess. Det beräknas att varje bomb måste ha 50 kg

Den 28 augusti 1957 sprängdes den 36 ton bonylladdade bomben Vega i ett 14 meter högt torn för att öka sprängeffekten. Svampmolnet reser sig en kilometer upp i skyn och efter Vega bildades en krater som senare vattenfylldes till en rund liten sjö som fått namnet Foajaure

Skärmklipp 2022-05-27 11.46.36.png

plutonium vilket kommer ställa mycket hårda kapacitetskrav på anskaffning av uran, upparbetningsanläggningar och reaktorer. (idag vet vi att det hade räckt med 6 kg plutonium för en bomb i Nagasaki-klassen) Det är nu -1948- som det svenska kärnvapenprogrammet börjar på allvar.

​​

Kärnenergiforskning handlade dock inte bara om atombomber utan var vid denna tidpunkt även mycket intressant ur civil synpunkt. Industrialiseringen och ett modernare samhälle krävde mer elkraft och vattenkraften från de norrländska älvarna skulle i framtiden inte kunna försörja södra Sveriges ökande elenergibehov. Att forska och experimentera med hemlig kärnvapenforskning parallellt med civil kärnenergi skulle alltså vara en perfekt täckmantel att framställa kärnvapen! Inom två årtionden var Sverige världsledande inom kärnkraftteknologi och plötsligt kunde lilla Sverige stoltsera med dåtidens modernaste kärnkraftverk som växte upp i Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Vad ytterst få svenskar då visste var att vi blivit så kunniga inom kärnkraftteknologi tack vare vårt kärnvapenprojekt.

​​

Berättelsen om det svenska kärnvapenprogrammet är fortfarande full av hemligheter och oklarheter. Sekretessen avbröts efter 40 år men än idag pratar vi inte om hur totalt grundlurade vi blev av den socialdemokratiska regeringen, för under hela den långa period av 24 år som kärnvapenprojektet fortskred var det just Socialdemokraterna och inget annat parti som styrde över Sverige. Det hemliga kärnvapenprojektet som alltså startade redan 1948 höll på till 1972 och sysselsatte sammanlagt många tusentals personer med några av världens främsta forskare och kärnfysiker och kostade oss svenska skattebetalare långt över hundra miljarder kronor. Men detta var något vi aldrig fick reda på...

Runt om i landet drar i största hemlighet ett hemligt jätteprojekt igång som kommer innefatta ett tiotal stora anläggningar och som på ett eller annat sätt inkluderar tusentals människor, allt från byggarbetare till kärnfysiker. Utåt sett är Sverige ett neutralt litet fredsälskande land med sina knappt sju miljoner invånare men bakom kulisserna tänker Socialdemokraterna göra oss till ett av världens mest kärnvapenrika länder. När Sverige går in i 1950-talet har det svenska hemliga kärnvapenprogrammet precis startat upp och börjar nu öka upp i varv. Runt om i landet börjar det byggas en rad märkliga byggnader. Byggnader som skulle vara topphemliga men som ändå var omöjliga att hålla just hemliga. I centrala Stockholm början man gräva ett 27 meter djupt bergrum där Sveriges första testreaktor (R1) placerades och uppe i Lapplands ödemarker anskaffar försvaret ett enormt hemligt testområde. Optimismen för svenska kärnvapen bland militären och vissa inom den högsta politiska ledningen är stor. 

"Erlander och Palme kommer dyka upp fler gånger innan denna berättelse nått sitt slut."

 

Tage Erlander argumenterar för en svensk atombombsatsning 1954, och året efter 1955 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning om civil kärnenergi. Denna föreslog att Sverige skulle satsa på en komplett kärnbränslecykel baserad på inhemskt uran och en tungvattenreaktor, samt att det mesta inom denna satsning skulle stå under statlig kontroll. Dolt i denna satsning skulle även svenska kärnvapen tas fram.

 

Detta var huvuddragen i det som senare kom att kallas "Den svenska linjen", det vill säga att framställa kärnvapen som var helt tillverkade innanför landets gränser, vilket var ett krav annars hade USA stoppat all export av råmaterial som behövdes då USA under inga omständigheter ville att Sverige skulle skaffa kärnvapen. På ett regerings-sammanträde samma år, i november 1955, togs för första gången frågan om svensk anskaffning av kärnvapen upp till öppen diskussion vilket skedde på försvarsminister Torsten Nilssons initiativ.


Året efter, 1956, klubbar regeringen officiellt igenom "Den svenska linjen" men då har projektet redan varit igång i 10 år och många av de enorma byggnadsprojekt som behövs är redan färdiga eller under byggnad. Anläggningar som måste tagit flera år att planera och bygga stod nu plötsligt startklara direkt efter att beslutet klubbats igenom av regeringen. Till exempel hade Sveriges första testreaktor för att få fram plutonium redan varit i drift i över två år och ett utvinningsverk för uran stod också klart i Kvarntorp i Närke.

 

Detta innebär alltså att statsminister Tage Erlander, hans statssekreterare Olof

220202_palmeerlander.jpg

Socialdemokraterna och statsministrarna Olof Palme och Tage Erlander var de mest pådrivande politikerna att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen men allt detta skulle ske bakom ryggen på den svenska befolkningen.

Skärmklipp 2022-05-27 11.30.45.png

Palme och en liten inre grupp kärnvapenvurmare indirekt godkänt "Den Svenska Linjen" många år innan den officiellt klubbades igenom av regeringen. Redan här bedrog våra socialdemokratiska ledare såväl parlamentariska som demokratiska beslutsprocesser samt hela det svenska folket. Tage Erlander och Olof Palme är två socialdemokratiska herrar som kommer dyka upp åtskilliga fler gånger innan denna berättelse har nått sitt slut...

 

Men hur skulle allt finansieras? Då riksdagen var splittrad i frågan om svenska kärnvapen kom diverse motståndsgrupper bildas som i förlängningen kunde avslöja och rasera hela projektet. Försvaret , Tage Erlander och Olof Palme skissade fram ett förslag för att dölja verksamheten. Man startade två parallella militära forskningsprojekt som fick namnen "S-programmet" och "L-programmet" där S stod för Skydd och L stod för Laddning. När sedan opinionen krävde att "L-programmet" -vilken var den verkliga kärnvapenforskningen- skulle läggas ned flyttades -i största hemlighet- allt bra över till "S-programmet" vilket var ett program ingen kunde klaga eller ifrågasätta. Vem skulle tycka det var dåligt i att forska om hur vi skulle skydda oss om ryssen kommer? Det var i detta skyddsforskningsprojet som budgeten sedan utökades med namnet "Utvidgad skyddsforskning" för att finansiera kärnvapenforskningen. Det var alltså i tron att våra skattemiljarder gick till att bedriva forskning hur vi skulle skydda oss från fiendens kärnvapen som vi i själva verket bedrev forskning för att ta fram egna kärnvapen som skulle förgöra fienden!

Under mitten av 50-talet går kärnvapenprojektet "Den Svenska Linjen" på högvarv. Tiotusentals människor var inblandade i ett hemligt projekt men få förstod det. Projektet var uppbyggt så att många mindre grupper fick en liten uppgift att lösa men förstod aldrig helheten eller projektets slutliga syfte. För att tillverka en atombomb behövs grundmaterialet uran och detta ämne hade man hittat i stora mängder i Sverige redan långt tidigare men då fanns inget användningsområde för detta material. Uran börjar brytas i Kvarntorp i Närke och senare i större skala i Ranstad utanför Falköping. Totalt utvanns 50 ton uran. Uranet från denna brytning skulle bearbetas till plutonium i reaktorer och Sveriges första testreaktor började byggas redan 1950 (sex år innan regeringen klubbade igenom "Den Svenska Linjen") och testreaktorn startades upp 1954. Reaktorn som fick namnet R1 laddades med tre ton uran som hade lånats från Frankrike, mot löfte om att kompensera Frankrike med motsvarande mängd när den svenska utvinningen kommit igång, samt fem ton tungvatten från Norge. Officiellt var det en testreaktor för civilt bruk men innanför betongväggarna är syftet något helt annat; att utvinna plutonium för den svenska atombomben. R1 var placerad 27 meter ner i urberget i centrala Stockholm närmare bestämt rakt under Q-husen på Drottning Kristinas Väg 51 på KTH-området. R1 var i drift ända fram till 1970 vilket få ses som anmärkningsvärt positivt för en första testreaktor. 1982 revs reaktorn och idag är reaktorhallen en blandning mellan museum, kulturhus, studio, lab med mera. Den är bland annat en arena för opera, dans, och teater. ​

 "1965 är konstruktionsarbetet på en avancerad kärnladdning klart."

 

Efter man gjort en rad viktiga tester och utvärderingar av R1 var det dags för en ny större testreaktor och denna kom att placeras i Studsvik, 9 mil sydväst om Stockholm och reaktorn fick namnet R2 och var i drift från 1960 till 2005. Studsvik blev sedan (och är så än idag) centrum för all forskning inom svensk kärnenergi. Under de kommande decennierna kom det totalt att byggas sex olika testreaktorer i Studsvik som då hade över 800 personer, och som mest 1000 personer anställda. Resultaten från R2 skulle leda fram till nästa testreaktor -R3- i syfte att få fram plutonium för det svenska kärnvapenprogrammet. Reaktor R3 kom att byggas i en enorm underjordisk anläggning i Ågesta fyra kilometer söder om Farsta, en mil söder om Stockholm.

 

Reaktorn som startade 1963 blev också Sveriges första kommersiella kärnkraftverk och fick därför officiellt namnet Adam men inofficiellt var verksamheten i första hand hemlig plutoniumframställan och man hade en kapacitet att få fram plutonium för fyra atombomer per år. Även om nästan hela anläggningen ligger under jord har det lilla kyltornet som sticker upp från anläggningen idag blivit en symbol för hela det svenska kärnvapenprogrammet. R3/Adam var i drift under 11 år och stängdes 1974. Därefter hamnade Ågestaverket i malpåse och 2019 betämdes att verkat skulle rivas vilket inleddes 2020 och ska vara klart 2025.

 

Sverige var nu klart med testning av reaktorer och man visste hur man skulle framställa plutonium ur uran. Nu var det dax för den "riktiga" reaktorn. Den som skulle förse hela kärnvapenprogrammet med all nödvändig plutonium. Anläggningen som skulle bli juvelen i kronan. Den största och viktigaste anläggningen av dem alla; reaktor R4... 

Ågestaverken_01-930x6202.jpg

Ågestaverket R3/Adam blev Sveriges första kommersiella kärnkraftverk men syftet var att få fram plutonium till kärnvapen. Anläggningen började rivas 2020.

Skärmklipp 2022-05-27 10.37.03.png

De tre första reaktorerna var så kallade tungvattenreaktorer vilket krävde tungvatten. Detta ämne är också ett komplicerat ämne att få fram. Tungvatten väger cirka 10 procent mer än vanligt vatten och första gången allmänheten hörde talas om tungt vatten var 1943 då norska motståndsrörelsen sprängde en anläggning i Rejukan i norska Telemark för att stoppa planerna på en tysk atombomb. Här hade Norsk Hydro byggt en kemfabrik och som en restprodukt fått fram tungvatten som nu Sverige -tillsvidare- köpte sitt tungvatten ifrån. Men eftersom projektet skulle vara självförsörjande innanför landets gränser planerades det att anläggas en svensk fabrik för tungvattenframställning och denna anläggning planerades till Ljungaverk i Medelpad. Att tungvattenfabriken skulle ligga här var kanske inte så konstigt. Dels för att det kräver ofantliga mängder elektricitet för tungvatten framställning vilket man fick från det intilliggande vattenkraftverket men också för att det under kriget faktiskt redan fanns en topphemlig tungvattenfabrik just här i Ljungaverk som bland annat sålde tungvatten såväl till Adolf Hitlers atombombsprojekt "Uranverein" som till det amerikanska "Manhattanprojektet".

 

Direkt efter kriget monterades fabriken ned och precis när detta arbete var klart kom man fram till att fabriken behövdes byggas upp igen. Den nya tungvattenfabriken i Ljungaverk blev dock aldrig verklighet mycket på grund av att Sverige lyckades köpa sitt tungvatten från Norge utan att USA fick kännedom om det. Tungvattnet blev därför den enda komponenten i "Den Svenska Linjen" som hamnade utanför riktlinjen att allt skulle hållas innanför landets gränser.​ Parallellt med forskning och testning av reaktorerna började även anläggningar för tillverkning och montering av bomberna planeras och byggas. I Ursvik, nordväst om Stockholm skulle delarna monteras ihop till en färdig atombomb helt enligt bombmakarnas tidsplaner från 1958. Det första plutoniet till Ursviks atombombsfabrik kom 1962, därefter ska mellan ett halvt och ett kilo plutonium levereras från Ågesta varje vecka, och 1963 ska det finnas tio kilo färdigt plutonium till den första bombprototypen och den första provsprängningen vid Nausta. De praktiska proven ska göras vid FOAs försöksstation vid Grindsjön på Södertörn, en timme söder om Stockholm, där den hemliga militära verksamheten startade redan 1941.

 

Grindsjön låg nära tätort med goda kommunikationer och samtidigt avsides ute på landsbygd med ett stort testområde. Här bedrevs redan forskning om bland annat pansarbrytande vapen, riktad sprängverkan och raketmotorer. 1959 byggs FOA:s anläggning vid Grindsjön ut för att kärnvapendelar ska kunna tillverkas. Det var här de fysiska och mekaniska delarna till atombomberna tillverkades bland annat testas de spränglinser som pressar ihop plutoniumsfären till en överkritisk kula. Effekten studeras med en egenutvecklad, unik röntgenkamera där man kan följa kompressionen i detalj med hög tidsupplösning. Bland annat försöker man öka densiteten hos plutoniumet med högt tryck för att minska den kritiska massan och därmed minimera behovet av vapenplutonium.​

"Som en sista utväg skulle man sätta in kärnvapen även över svenskt territorium."

 

Redan i början av 1960-talet har bombmakarna nu tillräckligt mycket kunskap för att tillverka en primitiv atombomb. Vid FOAs anläggningar i Ursvik och i Grindsjön är nu allt färdigt för att man ska kunna montera ihop färdiga atombomber. Det enda som återstår är ett politiskt beslut och knappt tio kilo plutonium. Den hemliga atombombsforskningen har gjort FOA-forskarna duktiga på teoretiska beräkningar, simuleringar och modellprov. De första tidsplanerna i projektet från 40-talet håller dock inte utan den planerade sprängningen i Lapplands ödemark som först planerades till 1963 skjuts på framtiden men 1965 är konstruktionsarbetet på en avancerad kärnladdning klart, prototyperna till delarna finns på plats och bombmakarna har tränat på sitt hantverk. De är så säkra på sin konstruktion att de är beredda att gå direkt till produktion och provsprängningen i Nausta planeras nu till 1966.


Militärens hemliga testanläggning sedan början av 50-talet i lappländska Nausta, sex mil söder om Jokkmokk var lika stort som hela Blekinge och här hade man 1956 sprängt den dittills kraftigaste detonationen i Sverige som gick under kodnamnet Sirius. Det var 30 ton med det konventionella sprängämnet bonyl som sprängdes vilket hade motsvarat 18 ton trotyl. Året efter den 28 augusti 1957 sprängdes en än kraftigare bomb kallad Vega. Från början var det meningen att 50 ton bonyl skulle placeras i ett 14 meter högt torn för att öka sprängeffekten, efter förebild från de amerikanska provsprängningarna men när man lastat upp 36 ton* började det klena tornet knaka och svaja betänkligt så man nöjde sig med dessa 36 ton. Syftet är att se hur natur och materiel klarade det enormt höga trycket från en kärnvapensmäll.

saab-a-36-projekt-1300.jpg

Hemliga "Saab A-36 Vargen" hade egentligen bara en uppgift; att fälla svenska kärnvapen över Sovjetunionen. Se fler bilder i bildgalleriet nedan.

Skärmklipp 2022-05-27 10.17.43 - kopia.png

För att studera tryckkraften från bomben placerades mängder av militär materiel kring laddningen, allt från utrangerad radioutrustning och ammunition till J29-flygplan och en Centurion-stridsvagn. Samt kaniner. Levande kaniner, i nedgrävda masonitlådor på olika avstånd från bomben. Tryckvågen sprider sig många kilometer från detonationsplatsen, och förstör byggnader, fordon och elektronik på sin väg. Svampmolnet reser sig en kilometer över den svenska moränmarken. Efter provsprängningarna av Sirius och Vega bildades en krater som senare vattenfylldes till en rund liten sjö på 45 meter i diameter som fått namnet Foajaure (en sammansättning av FOA och det samiska ordet för sjö; jaure) Som lite kurriosa kan nämnas att Sveriges första rymdraket "Plutnik" avfyrades inte långt ifrån Nausta fyra år senare, 14 augusti 1961. Plutnik vägde 35 kg och var ett 2 meter långt metallrör som beräknades komma upp i en topphastighet av 4 000 km/h och nå en höjd av 80 km. Detta gör att den definitionsmässigt inte kom ut i rymden på 100 km höjd men den har ändå setts som startskottet för svensk rymdfart. Syftet med projektet var att undersöka nattlysande moln men experimentet misslyckades. Misslyckats har man också gjort att återfinna Plutnik för än idag är raken fortfarande inte återfunnen. (*= Uppgifter varierar från 31 ton till 70 ton. Enligt FOAs egna uppgifter var det 36 ton.)


När Sverige under mitten av 60-talet beräknades ha sina etthundra plutonium-laddade atombomber klara måste dessa också säkert förvaras någonstans för att inte vår kärnvapenkapaciteten skulle kunna slås ut av ett överraskande motangrepp. Man skisserade på principen att huvuddelen av laddningarna, 80 st, förvarades spridda i minst fyra starkt skyddade bergrumsförråd. Resten av bomberna, 20 st, skulle  ständigt flyttas runt i ett slumpmässigt mönster mellan olika baser främst i Västsverige så att fienden aldrig skulle veta exakt var bomberna fanns. (Det s.k. Ahasverussystemet.)


Men hur skulle då kärnvapnen användas? Det fanns två olika scenario. Det ena var att ryssen kom in i norra Sverige via Finland och här i lappmarkerna skulle fienden bombas sönder och samman med såväl kemiska stridsmedel som kärnvapen. De mest troliga var dock att ryssen kom med enorma överskeppningsfartyg över Östersjön från de baltiska och Polska hamnstäderna. Därför hade vi ett omfattande spionage mot de stora hamnstäderna utmed Warszawapaktens östersjökust. Man räknade att ryssarna förfogade över ca 25 överskeppningsfartyg och att vart och ett kunde ta tiotusentals soldater och ett par hundra stridsvagnar, artilleripjäser eller andra markbaserade vapen. Man ansåg det var av avgörande vikt att slå ut dessa utskeppningshamnar och dess fartyg i ett inledningsskede och detta skulle göras med kärnvapen. Men naturligtvis räknade man att flera av de enorma överskeppningsfartygen redan var på väg mot Sverige långt innan de första atombomberna skulle utplåna städer som Riga, Stettin, Gdansk, Liepaja, Klaipeda och Kaliningrad.

Av denna anledning satsade Sverige mycket på ubåtar som kunde ligga på lur, ett starkt kustförsvar och ett stort modernt flygvapen som till slut blev det femte största i världen. Det var Östersjön som skulle bli vårt slagfält. Atombombstester, främst vid Bikini-atollen och Enewetak-atollen, hade redan visat att kärnladdningar inte var ett effektivt vapen mot skepp ute på öppet hav. Här fungerade konventionella vapen såsom torpeder eller robotar lika bra. 

Skulle ryssen ändå lyckas ta sig över Östersjön och landstiga i Sverige såg man slaget som i princip förlorat. Hade fienden hunnit lasta av sina vapen och upprättat ett så kallat "brohuvud" skulle fienden bombas med giftgas över svensk mark. Som en sista utväg skulle man sätta in kärnvapen även över svenskt territorium.

"Marviken blev det största fiaskot i Sveriges historia sedan regalskeppet Vasa förliste."

 

Bara en kvart, 20 minuter, sedan var de svenska överljudsbombplanen framme vid hamnstäderna och baserna i öst. Bombplanen skulle snabbt  ta sig till Östersjöns östra delar och slå ut hamnar, marina baser och flygbaser men insatsen skulle förstås också innebära en massaker av bibliska proportioner när stad efter stad utplånades. När det gällde utskeppningshamnarna konstaterade man att dessa i allmänhet hade civil befolkning så pass nära hamnarna att även dessa skulle drabbas när insatser gjordes med kärnvapen vilket även skulle få stora politiska konsekvenser. Den svenska atombomben var alltså först och främst tänkt att släppas från bombflyg mot mål på andra sidan Östersjön. För att Sverige skulle kunna slå ut mål i ett tidigt stadium krävdes också ett nytt supermodernt bombflygplan. Problemet var bara att Sverige inte hade ett överljudsbombplan.

 

Flygingenjörerna på Saab, som redan tagit fram Saab-29 "Flygande tunnan" samt Saab-32 Lansen och som var i full gång med att konstruera Saab-35 Draken, fick 1952 ytterligare ett topphemligt uppdrag: ett svenskt överljudsbombplan! Ingenjörerna och flygteknikerna på Saab i Linköping måste tappat hakan. Inte bara frågor hur allt skulle hinnas med i tid eller vad allt skulle kosta utan kanske mest över kravspecifikationen på det nya bombflygplanet. Kravet löd: "Bygg ett flygplan som kan flyga i Mach 2,5 - 3,0 på 18 000 meters höjd med en aktionsradie på minst 410 km och som kan bära en 800 kilo tung atombomb!" Sverige skulle få sitt första kärnvapenbestyckade överljudsbombplan! Tanken var hisnade! Det går nämligen inte bara hänga på en utanpåliggande atombomb på ett jaktflyg och sedan dra iväg mot fiendeland i överljudsfart för att minska risken att bli nedskjuten. Värmeutvecklingen som uppstår vid överljudsfart gör atombomben instabil, något som på militärtekniska kallas "Cooking off", så ska man släppa en atombomb i hög fart måste man ha ett flygplan byggt just för denna uppgift. 

Reaktor R4/Eva utanför Norrköping skulle bli den stora plutoniumfabriken som skulle förse kärnvapenprojektet med all nödvändig plutonium. Men allt gick fel...

marviken2.jpg
Skärmklipp 2022-05-19 09.02.17.png

Projektet fick namnet "Saab A-36 Vargen" där A stod för attack och det var Sovjetunionen som skulle attackeras. Med kärnvapen! Det deltavingade bombplanet A-36 Vargen skulle kunna flyga i minst dubbla ljudhastigheten på nära två mils höjd och ta med sig en bomblast på 800 kilo. Piloterna skulle specialutbildas i atombombsfällning. De första skisserna från början av 50-talet på Vargen var kanske lite väl överdrivna. Först tänkte man sig skjuta upp planet likt en raket, låta den glidflyga in över Sovjetunionen och sedan flyga tillbaka. Den skulle alltså starta som en raket och landa som ett flygplan. Detta var 35 år innan den första amerikanska rymdfärjan flög på ett liknande sätt. Det rena science-fiction koncept övergavs relativt snabbt då man förstod att kostnaderna skulle bli astronomiska. Nästa förslag var ett tvåmotorigt plan med jetmotorerna mitt på deltavingen designat för mach 2.5 som påminde mycket om det överljudsspionplan som USA kom att bygga tio år senare, vilket kanske idag är världens mest mytomspunna flygplan; Lookheed SR-71 mer känd under namnet "Blackbird"! Det sista förslaget blev ett enmotorigt deltavinge flygplan förvillande likt det flygplan man redan höll på med, 35-Draken fast med luftintaget under cockpit istället för vid sidan om, som på 35-Draken.

 

Räckvidden för A-36 Vargen beräknades till 410 km och var alltså tillräcklig för bombning av mål i Baltikum som då tillhörde Sovjetunionen. A-36 Vargen var överlägset A-32 Lansen som hade betydligt mindre lastförmåga och bara kom upp i 95% av ljudhastigheten i planflykt. Men det blev aldrig någon Vargen för det var en gökunge som skulle sluka oerhörda resurser. Det hela slutade att man bestämde man skulle hänga atombomben under 32-Lansen. Att man skulle värmeskada bomben under flygningen räknade man inte mad då Lansen var alldeles för långsam. Istället skulle man attackera i svärm. Tre attacker skulle genomföras samtidigt och varje mål skulle attackeras av 4 jaktplan och 12 attackplan av typen A-32 Lansen. Två av dessa totalt 16 plan skulle vara bestyckade med en 800 kilo tung atombomb, 35 cm i diameter. Fienden skulle inte veta vilket plan som hade den riktiga atombomben och sedan var det bara hålla tummarna att dessa flygplan skulle ta sig hela vägen över Östersjön innan de blev nedskjutna. Till slut trodde inte ens flygvapnet själva på idén! Man började1952, istället skissa på ett mindre, billigare, ett mer "allround" flygplan, ett stridsplan som premiär flög 15 år senare, 1967 och som fick namnet Saab-37 Viggen! Hela projektet med Saab A-36 Vargen blev lite som sagan om Mäster skräddare . Det bidde ingen rock, det bidde inte ens en tummetott, det bidde till slut ingenting.​​.. 
 

"De hemliga avtalen blev något vi än idag inte vet något om."

 

Som vi tidigare berättat skulle ju hela kärnvapenprogrammets hjärta vara reaktorn som skulle producera det nödvändiga plutoniumet i stora mängder. Utan plutonium inga atombomber och efter tre försöksreaktorer var man nu redo att ta det sista och avgörande steget; reaktor nummer 4 -R4- som officiellt fick namnet "Eva". Reaktorn R4/Eva placerades vid inloppet till Bråviken på Vikbolandet strax öster om Norrköping i Marviken. R4/Eva-reaktorn, eller Marviksverket som det kom att kallas, var då det stod klart med sina nästan 100 meter en av Sveriges högsta byggnader och hade kostat i största hemlighet många hundra miljoner. Men kronjuvelen Marviken blev en mardröm. Allt gick fel. Marviksverket blev en konstruktionsmässig katastrof. Ritningar, planer och konstruktioner ändrades ständigt fram och tillbaka och man trasslade in sig så man till slut inte riktigt visste vad man höll på med. När Marviksverket stod "klart" i slutet av 60-talet gick det inte ens att ladda reaktorn!

 

Det blev aldrig den plutoniumproducerande kronjuvelen i "Den svenska linjen". Det blev inte ens ett kärnkraftverk. Det blev till slut bara ett oljekraftverk. Marviken blev det största fiaskot i Sveriges historia sedan regalskeppet Vasa förliste över 330 år tidigare. Istället började man vända blickarna tillbaka på reaktorn R3 i Ågesta dit man nu satte sitt sista hopp att anrika uran till plutonium. Dessutom hade man kunnat hålla Ågestaverket utanför internationell kontroll. Marviken fiaskot under andra halvan av 60-talet blev en av anledningarna till att luften gick ur kärnvapenprojektet. Men bara en! För det fanns många andra faktorer och händelser vid denna tidpunkt som till slut gjorde att det blev omöjligt att fortsätta med den hemliga kärnvapen verksamheten.​

 

unnamed2.jpg

Idag vet vi att flera olyckor inträffade under arbetet att ta fram kärnvapen. Först 30 år efter olyckorna avslöjades  lite vad som faktiskt hände, men än idag vet vi inte allt.

Läs mer i länk nedan.

Skärmklipp 2022-05-26 15.00.14 - kopia.png

Det planeras även en upparbetningsanläggning för plutoniumframställning till Sannäs på västkusten. Plutoniumanläggningen skulle ha en kapacitet på att framställa 2,5 kg plutonium om dagen vilket skulle motsvara en atombomb i veckan. Upparbetningsanläggning i Sannäs blev dock aldrig verklighet efter fiaskot med Marviksverket.

Under mitten av 60-talet börjar vår statsminister Tage Erlander och hans handplockade statssekreterare Olof Palme framställa Sverige som en moralisk supermakt. Den allmänna opinionen var vid tidpunkten ganska stor mot kärnvapen och olika fredsrörelser började höras allt mer. De amerikanska, ryska, brittiska och franska provsprängningarna gjorde människor i omvärlden oroliga. Och här såg Tage Erlander och hans senare efterträdare Olof Palme stora möjligheter att ställa Sverige i bättre dager efter två årtionden då vårt lands rykte var minst sagt nersolkad efter vi ställt oss på fel sida av historien under andra världskriget. Nu skulle vi plötsligt bli mänsklighetens rena samvete. Ord som fred, nedrustning och kärnvapenfria zoner hördes allt mer i debatten av just de två politiker som var de mest pådrivande i hela det svenska hemliga kärnvapenprojektet. Olof Palme var mannen som ena dagen gick i armkrok med nordvietnamesika politiker i demonstrationståg mot USAs inblandning i Vietnam-kriget för att nästa dag sitta i hemliga möten med USA om anskaffning av kärnvapenutrustning för att därefter stå i FNs talarstol och prata så vackert om fred, nedrustning och kärnvapenfria zoner. Den socialdemokratiska omoralen och dubbelmoralen visste inga gränser och mitt i detta stod det svenska folket och blev totalt grundlurade. Ju mer man gräver i det svenska kärnvapenprogrammet ju mer skrämmande bild framträder av de två herrar som socialister idag framställer som Sveriges ledande internationella fredsduvor.

I augusti 1963 (samma år det först var tänkt att provspränga den svenska atombomben vid Nausta) undertecknades det partiella provstoppsavtalet som satte stopp för kärnvapenprov ovan jord och under vattnet och i december samma år skrev Sverige under avtalet. Detta avtal gjorde det nu omöjligt att spränga en atombomb vid Nausta. Fem år senare tar politiker på Irland fram ett dokument som senare kom att kallas för "Icke spridningsavtalet" som enkelt uttryckt gick ut på att alla nationer som senast den 1 januari 1967 skaffat kärnvapen skulle få behålla dessa medan alla övriga nationer inte skulle få forska eller framställa kärnvapen. Det var fem länder som då (officiellt) skaffat kärnvapen; USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina. Redan då var det allmänna motståndet så kraftigt mot kärnvapen att det var politiskt omöjligt i Sverige att driva igenom ett kärnvapenbeslut. Inte ens militären själva var längre intresserade av kärnvapen. Sverige med Tage Erlander och Olof Palme i spetsen blev mer eller mindre tvingade att skriva under de internationella avtalen så som den moraliska supermakt vi nu själva framställt oss som, men projektet avblåstes inte. Istället blev det bara än viktigare att hålla allt hemligt. 

Tiden började i slutet av 60-talet nu springa förbi atombombsivrarna. Det civila Sverige har sagt nej till kärnvapen flera gånger i riksdagen, opinionen och fredsrörelsen var stark och militären har själv börjat ifrågasätta nyttan av en atombomb. När Sverige i mitten av 60-talet till slut faktiskt är klar med framtagandet av sin egentillverkade atombomb har tiden och den tekniska utvecklingen helt enkelt redan gjort den omodern. Det var alltså inte ett Socialdemokratiskt beslut som satte stopp för atombombsprojektet "Den svenska linjen" utan allt tycktes rinna ut i sanden i mitten av 60-talet när övriga länder skrev på nedrustningsavtal samt att den tekniska utvecklingen hade gjort en konventionell atombomb släppt från ett flygplan hopplöst omodern...

​​

 "När USA fått bevis lades allt plötsligt ned och vi blev en hemlig medlem av Nato."


När 1960-talet närmar sig sitt slut, efter tjugo års storsatsning på en svensk atombomb, finns bara rester av programmet kvar. Anslagen till FOAs forskningsområden om kärnstridsmedel dras plötsligt och drastiskt ned. Plutoniumlaboratoriet stängs, en lång rad tekniska och kärnfysiska projekt kring laddningskonstruktioner och nukleär initiering avbröts och personalstyrkan reducerades avsevärt. När tekniken blivit omodern, när den strategiska planen är föråldrad och militären själva ointresserade blir det också politiskt omöjligt att hålla liv i projektet från socialdemokratiskt håll.

 

1972 läggs projektet slutligen, och definitivt ned men det skulle dröja ytterligare 13 år innan sanningen om det svenska kärnvapenprojektet sakta började sippra fram i dagens ljus och än idag finns svenskar som fortfarande inte känner till det svenska kärnvapenprogrammet! En stor del av dagens svenskar känner fortfarande inte till - eller vågar inte kännas vid - att vi tog fram en atombomb i ett välutvecklat och fullskaligt kärnvapenprogram. Men varför lades allt plötsligt ned?​

​1964 händer något som förklarar det snabbt svalnande intresset för den svenska atombomben, såväl ur militär som politiskt synvinkel. USA, som nu inser att Sverige är fullt kapabelt att tillverka kärnvapen, sträcker ut sin kärnvapenparaply till att täcka även Sverige. För att ha mer kontroll över andra nationers kärnvapen erbjöd alltså USA oss deras kärnvapenbeskydd i händelse av krig men i gengäld att vi lade ner kärnvapenprogrammet och omorganiserade det svenska försvaret med fokus på flygvapen och signalspaning. Kort sagt; i händelse av krig var vi nu en del av Nato - inofficiellt!

img_4374_edited.jpg

"Den Svenska Linjen" var namnet på det svenska kärnforskningsprogrammet som pågick mellan 1948 och 1972. Syftet var att ta fram minst etthundra blågula plutoniumladdade kärnladdningar innanför landets gränser.

Skärmklipp 2022-05-31 07.37.00.png

Uppgifter om detta är än idag kvalificerat hemliga, men en överenskommelse kan ha inneburit att USA lovar att skydda Sverige i händelse av ett kärnvapenkrig. Funna dokument i USA tyder på att ett sådant avtal ingåtts. Efter avtalet hände plötsligt en rad märkliga ombyggnader inom förvaret, främst flygvapnet. Bland annat byggdes fästanordningarna för bomber under de svenska flygplanen om från en svensk konstruktion till NATO standard. Vi skulle kunna släppa Natos bomber och även tankutrustningen samordnades så svenska stridsflyget kan tanka på Natos baser och vice versa. Det förklarar också varför de amerikanska underrättelserapporterna, som tidigare varnat för Sveriges kärnvapensatsning, plötsligt tonar ned risken. Avtalet skulle också förklara den märkliga utbyggnaden av de svenska landsvägsbaserna i slutet av 60-talet och början av 70-talet.

 

Vid denna tidpunkt presenterades Sveriges nya stridsplan; Saab-37 Viggen. Ett flygplan som kunde starta och landa på extremt korta banor, perfekt då flygvapnet var byggt att kunna använda landsvägar som start och landningsbanor. Det märkliga var att vid denna tid förlängdes och breddades de flesta flygfält inom försvaret! Många militära flygfält var vid tiden ca 1,5 kilometer långa men vid tidpunkten för Viggen (som kunde starta och landa på bara 500 meter!) byggdes banorna istället ut till mellan 2 till 2,5 kilometer! Det var en illa dold hemlighet att anledningen till förlängningen var att Natos bomb och fraktflyg skulle kunna landa i Sverige. De mycket hemliga förhandlingarna och avtalen blev något vi idag inte vet något om. Om det skrevs några papper brändes dessa troligtvis tillsammans med tonvis av andra dokument som rörde kärnvapenprojektet under 70-talet och vetskapen om Nato-avtalet var något både Tage Erlander som Olof Palme tog med sig i graven. Så när vi gick med i Nato 50 år senare var det  bara rent officiellt, rent militärtekniskt gick vi med redan i mitten av 60-talet. Något de nuvarande ledarna för detta politiska parti aldrig vill tala högt om.

Vårt mycket avancerade flygvapen blev vid tiden det femte största i världen och utmed hela vår Östersjökust började märkliga betongtorn byggas. Inuti tornen doldes parabolantenner och spaningsutrustning, monterade i flera våningar. Antennerna inne i dessa betongtorn var rörliga och kunde riktas mot intressanta mål och fånga upp radio och radarsignaler på och bortom Östersjön. Byggnaderna tillhörde en av Sveriges hemligaste myndigheter: Försvarets radioanstalt, FRA. Dessa betongsilos var den svenska signalspaningens fasta stationer och lite längre in från kusten finns det öppna fält fyllda med andra typer av antenner. Dessa antennfält finns på spridda platser från Skåne till Hortlax i Norrbotten . Genom antennerna fångas samtal och annan radiokommunikation i etern upp. Ute på Östersjöns vatten patrullerade svenska signalspaningsfartyg och i luften flög avancerade signalspaningsflygplan. Det skulle långt senare visa sig, att såväl fartygen som flygplanen var utrustade med världens mest avancerade elektroniska spaningsutrustning och detta direkt från Pentagon. Genom vårt geografiska läge som Östersjöns största strandstat övervakade Sverige en stor del av Sovjetimperiets frontlinje mot väst och vad som skedde långt bakom den. Vi blev Natos mikrofon mot fienden och såväl USA som Storbritannien kunde avlyssna Ryssland via Sverige - och detta i realtid! Detta är den del av säkerhetspolitiken som omges med allra flest hemligstämplar - än idag​!

"Vi blev grundlurade samtidigt som vi trodde vi var ett fredens land."

 

Hur många svenska atombomber tillverkades och provsprängdes någon svensk atombomb uppe vid Nausta? Visst hade Sverige tillverkat alla delar som behövdes för flera kompletta bomber men man satte aldrig ihop delarna till en apterad spräng klar bomb, kanske på grund av säkerhetsrisken. Risken var för stor och man var ändå helt säker att bomben faktiskt fungerade. Man hade noga testat varje del för sig. Däremot vet vi idag att vi aldrig fick fram tillräckligt mycket plutonium för de etthundra atombomber som var planerade. Exakt hur många komponenter som tillverkades och hur mycket plutonium vi lyckades få fram är fortfarande inte officiellt men de flesta bedömare är överens om att vi hade kapacitet i mitten eller slutet av 60-talet, inom en vecka, kunna få fram cirka 5-15 monterade och sprängklara atombomber! Men alltså långt ifrån de planerade etthundra. Brist på plutonium och tungvatten var främsta orsakerna.

 

En logisk slutledning är att om vi aldrig monterade och apterade en spräng klar atombomb så provsprängde vi heller aldrig någon. Detta är inte helt sant. Provstopp-avtalet 1963 gjorde en detonation omöjlig och dessutom skulle en sprängning definitivt avslöjat kärnvapenprojektet för allmänheten. Militären själva ansåg en sprängning onödig då varje komponent var för sig redan noga utprovad och testad. En fullskaleexplosion skulle alltså inte ge några nya tekniska data utan vara mer av symbolvärde och då knappast något positivt sådant. 1972 hördes likt ett dovt muller, nästan som en jordbävning som fick husen att skaka i Sundbyberg när FOA sprängde en bit plutonium. Det var vid testanläggningen i Ursvik som man gjorde ett antal försök för att bestämma plutoniums tillståndsekvation.

 

Olof Palme och Nordvietnams ambassadör Nguyen Tho Chanh i en Vietnam-demonstration 1968. Redan 1965 fördömde Palme USA:s krig i ett tal inför Broderskapsrörelsen.  

Olof_Palme_marching_against_the_Vietnam_War_1968 2.jpg
Skärmklipp 2022-05-27 10.17.43.png

En liten mängd plutonium placerades i 30 cm höga​ och 10 cm breda förslutna rör där en laddning med snabba explosivämnen drev en stötvåg genom plutoniumet. Sprängladdningens storlek var liten men man utlöste en okontrollerad kärnklyvning, vilket i teorin faktiskt är en atombomb. Experimentet bevisade att den svenska atombomben hade fungerat. Sverige hade alltså en mängd plutonium kvar trots att kärnvapenprojektet sedan läng var avblåst.

 

Visst har alla länder rätt att ta fram ett militärt försvar och där ingår hemliga anläggningar och hemliga projekt och vapen. Men att förvandla ett neutralt land till en kärnvapenmakt är dock långt utanför militära hemligheter, det är ett demokratiskt beslut fattat av en riksdag och då ska folket informeras. I USA, Ryssland, Storbritannien och i Frankrike visste folket att länderna hade kärnvapen men i Sverige hemlighöll man all information till allmänheten. Det svenska kärnvapenprogrammet är därför ingen militär hemlighet utan en politisk skandal. USA visste vad vi höll på med. Ryssarna visste också. Moskva kände till de svenska planerna eftersom flygöversten Stig Wennerström sålde ut hela det svenska försvaret till Sovjetunionen. KGB hade ögon och öron överallt. Till och med socialdemokraten och Sveriges tidigare statsminister Per Albin Hanssons barnbarn var KGB-spion. Alla visste! Alla utom de som tvingades betala notan -hundratals miljarder - den svenska allmänheten, det svenska folket! 

 

Vi blev totalt grundlurade och detta samtidigt som vi trodde vi var ett fredens land som kämpade för global nedrustning och kärnvapenfria zoner. Istället så forskade och byggde Sverige egna kärnvapen bakom ryggen på sin egna medborgare. Statsministern Olof Palme gick ena dagen i främsta ledet i demonstrationståg mot USAs krig i Vietnam. Nästa dag ville han teckna avtal med USA om att vi skulle få deras kärnvapenskydd för att nästkommande dag stå i FN och tala om nedrustning och kärnvapenfria zoner. I god tro att vi forskade om hur vi skulle skydda oss mot fiendes kärnvapen så utvecklade vi istället egna kärnvapen som skulle förinta fienden. Den socialistiska omoralen och dubbelmoralen visste inga gränser men vi - det svenska folket- fick aldrig veta sanningen!

Man tror idag att hela atombombsprojektet kostade skattebetalarna långt över 100 miljarder kronor i dagens penningvärde. Kanske det dubbla. Än idag blir folk förvånade och vägrar tro att vi skaffade oss ett fullt utvecklat kärnvapenprogram med mål att få fram etthundra svensktillverkade atombomber!. Det svenska kärnvapenprogrammet lades inte ned för att vi inte klarade av att tillverka en atombomb. Det lades ned för att vi just klarade av att tillverka en atombomb. När USA fått bevis för detta lades allt plötsligt ned och vi blev -inofficiellt- en hemlig medlem av Nato. ​

De mest pådrivande i kärnvapenprojektet var samma personer som talade så fint om fred, nedrustning och kärnvapenfria zoner. Samma personer som dagens politiker hyllar som de som en gång gjorde Sverige så tryggt och säkert. De som gjorde Sverige till en moralisk supermakt. Världsfredens förnämsta föredöme. Detta blev sorgligt tydligt när Sverige -officiellt- gick med i Nato sommaren 2022. Då stod ledande politiker för just detta parti och hyllade Tage Erlander och Olof Palme som fredens budbärare. Inte ett ord om svenska kärnvapen bakom ryggen på det svenska folket. Inte ett ord! Om detta beror på okunskap eller dubbelmoral får envar spekulera i. Klart är att socialdemokraterna är ett politiskt parti som oavsett hur de står alltid ställer sig på fel sida av historien. Då som nu!

Läs mer om det svenska atombombsprojektet. Om alla de olika anläggningarna runt om i Sverige där atombomben skulle tas fram, byggas och slutligen sprängas!, Läs om olyckorna som skedde och om männen bakom de svenska atombombsplanerna. Här finns också några mycket sevärda filmer om kärnvapen.

Klicka  (HÄR)

 

// Blenda W Thor.

  • 4F
  • 4I

 

   Källa & Lästips:   

"Bomben-ett knapptryck från kärnvapenkrig"(2017) av Eric Schlosser.

"Den svenska krigsplanen" (2016) av Bengt Wallerfelt.

"Svenska förintelsevapen" (2002) av Wilhelm Agrell. 

"Svenska atomvapen" (2016) av Kent Zetterberg

 

  Diverse länkar:   

Sovjetunionen planerade aldrig för annat än kärnvapenkrig (LÄNK)

Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber... (LÄNK)

Det svenska kärnvapenprogrammets tekniska resultat (LÄNK)

Saab 36, Sweden's Secret Nuclear Bomber Program (LÄNK)

Målet: Tillverka 60 svenska atombomber per år (LÄNK)

Svenska atombomben avslöjar Nato-hyckleriet (LÄNK)

Se historien om den svenska atombomben (LÄNK)

Nu rivs resterna av atombombsdrömmen (LÄNK)

Historien om Studsvik Bombplanerna (LÄNK)

Drömmen om en svensk atombomb (LÄNK)

Så skulle Sverige atombomba Sovjet (LÄNK)

Svenska kärnvapenprogrammet (LÄNK)

Uran och uranbrytning i Sverige (LÄNK)

Brustna drömmar om en bomb (LÄNK)

Kärnvapenforskning i Sverige (LÄNK)

Utforska världens kärnvapen (LÄNK)

Foajaure, den stora smällen (LÄNK)

Den svenska atombomben (LÄNK)

Historien om Uråsa flygbas (LÄNK)

The Swedish Bomb (del1) (LÄNK)

The Swedish Bomb (del2) (LÄNK)

Jakten på atombomben (LÄNK)

Drömmen om en bomb (LÄNK)

Den svenska linjen (LÄNK)

Kärnvapen (LÄNK)

Sirius (LÄNK)

 

Bildgalleri. Dubbelklicka och svajpa.

 

Kommentarsfält.

 

Tack för Ditt bidrag!

" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"

- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.

"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"

-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna

Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina

-Allan Vougt, Socialdemokraterna

”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”

-Ulla Lindström, Socialdemokraterna

”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.

-Fredrik Norén, Socialdemokraterna

"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"

- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna

"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."

- SSU Södra Älvsborg

 

"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?

- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."

- Denise Nordström, Socialdemokraterna

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

-Per Albin Hansson

”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"

-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

 

”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord” 

Marwa Karim, Socialdemokraterna

”Sverige behöver en muslimsk helgdag”

Carin Jämtin, Socialdemokraterna

”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna

”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram” 

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”

Jan O Karlsson, Socialdemokraterna

”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.

-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna

 

"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”

-Per Nuder, Socialdemokraterna

 

”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”

E-rik Brandt, Socialdemokraterna

 

”Islamska regler är viktigare än svenska regler”

-Imad Omairat, Socialdemokraterna

 

"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"

-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna

"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"

-Per Albin Hansson

 

 

”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”

-Jens Orback, Socialdemokraterna

”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"

-Per Albin Hansson, Socialdemokraterna

”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”

-Jens Orback, Socialdemokraterna

"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?

- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."

- Denise Nordström, Socialdemokraterna

”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.

-Fredrik Norén, Socialdemokraterna

"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"

- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna

 

" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"

- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.

"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"

-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna

”Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina”

-Allan Vougt, Socialdemokraterna

”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”

-Ulla Lindström, Socialdemokraterna

​​

"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."

- SSU Södra Älvsborg

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

-Per Albin Hansson

”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"

-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna

 

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna