Sammanfattning av anläggningarna inom det svenska kärnvapenprogrammet:

(se även bildgalleri längre ner)

NAUSTA (Testområde)

Nusta är namnet på Sveriges största testområde för militära ändamål och ligger ganska mitt i Lappland , sex vägmil söder om Jokkmokk. Det hemliga testområdet är lika stort som Blekinge och det var just här Sveriges första atombomb skulle detonera sommaren 1963. Redan 1956 provsprängdes en 36 ton bonylbomb under projekt "Sirius", och 1957 sprängdes en bomb med 50 ton bonyl under projekt "Vega". Dessa var (och är) de kraftigaste sprängladdningarna som detonerat i Sverige. Meningen var att testa luftstötvågsverkan, genom att ställa ut bland annat flygplan, stridsvagnar elektronik och levande djur på olika avstånd från laddningen i terrängen. Efter provsprängningarna av Sirius och Vega fylldes kratern som skapats med vatten och blev en rund liten sjö på 45 meter i diameter som fått namnet Foajaure (en sammansättning av FOA och det samiska ordet för sjö; jaure) Sveriges första rymdraket (senare kallad "Plutnik") avfyrades från Nausta fyra år senare, 14 augusti 1961. Raketuppskjutningen lyckades, dock misslyckades det vetenskapliga experimentet och raketen återfanns aldrig men Sverige hade tagit sitt första steg ut i rymden. Området runt Nausta är fortfarande avlyst då det ingår i Robotförsöksplats Norrland, RFN och används av försvaret för skarpa prov med luftburna och markbaserade robotar. Raketuppskjutningar görs dock idag på raketbasen Esrange, 45 kilometer öster om Kiruna. (se mer bilder från Nausta i bildgalleriet längre ner)

LJUNGAVERKEN (Tungvatten fabrik)

En försöksanläggning för framställning av tungt vatten byggs intill uranfabriken i Kvarntorp. Där skiljs det tunga vattnet ur vanligt vatten med hjälp av upprepad hydrolys, där den tyngre molekylen reagerar långsammare och blir kvar i vätskeform. Enligt planerna ska en större tungvattenfabrik anläggas i Ljungaverk, men planerna blir aldrig verklighet. I Ljungaverk fanns redan en tungvattenfabrik (LÄNK) under kriget men den plockades ner och skrotades innan kärnvapenprogrammet startades.

I väntan på eget vatten importerar Sverige tills vidare tungt vatten från Norsk Hydro. Kontakterna med Norge är goda vid den här tiden, och det norska vattnet är inte förknippat med några restriktioner. Det hjälper till att den norske försvarsministern och tidigare motståndsmannen, Jens Hauge, har goda förbindelser med den svenska militären, och att Marcus Wallenberg sitter i styrelsen för Norsk Hydro som äger tungvattenfabriken i Rjukan.

KVARNTORP (Uranutvinning / tungvattenfabrik)

Sverige har bland världens största fyndigheter av uran, kanske den allra största i västvärlden. De uranhaltiga skiffrarna finns i Närke, i Östergötland och runt Billingen och Falbygden. Ett utvinningsverk för uran byggs under 1950-talets början i Kvarntorp i Närke, som ligger i ett område med rikliga tillgångar av alunskiffer, kalksten samt sandsten och uranextraktionsverket nådde snabbt upp till sin avsedda produktionskapacitet. 1953 kunde fabriken producera fem ton uran om året. Kvarntorp . Under perioden 1941–1965 drevs här även en anläggning för brytning och pyrolys av skifferförekomsterna. Detta utfördes av företaget Svenska Skifferolje AB. En försöksanläggning för framställning av tungt vatten byggs intill uranfabriken i Kvarntorp. Där skiljs det tunga vattnet ur vanligt vatten med hjälp av upprepad hydrolys, där den tyngre molekylen reagerar långsammare och blir kvar i vätskeform. 

URSVIK (Atombombsfabriken)

Redan 1937 byggdes laboratorier i Ursvik, nordväst om Stockholm för den då nybildade myndigheten Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) Myndigheten ombildades 1945 till Försvarets Forskningsanstalt (FOA) och 2001 till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som dock flyttade från området 2005. Här i Ursvik skulle delarna monteras ihop till en färdig atombomb helt enligt bombmakarnas tidsplaner från 1958. Det första plutoniet till Ursviks atombombsfabrik kom 1962, därefter ska mellan ett halvt och ett kilo plutonium levereras från Ågesta varje vecka, och 1963 ska det finnas tio kilo färdigt plutonium till den första bombprototypen. Vid FOAs anläggningar i Ursvik och i Grindsjön är nu allt färdigt för att man ska kunna montera ihop färdiga atombomber. Det enda som återstår är ett politiskt beslut och knappt tio kilo plutonium. Den hemliga atombombsforskningen har gjort FOA-forskarna duktiga på teoretiska beräkningar, simuleringar och modellprov. Bombmakarna är så säkra på sin konstruktion att de är beredda att gå direkt till produktion, utan att provspränga en riktig bomb i Nausta.

I Ursvik förvaras fortfarande ett knappt kilo vapenplutonium. Några hekto av det användes vid en serie avslutande experiment i februari 1972 då tio skalenliga modeller av riktiga kärnladdningar provsprängdes för att man ska kunna göra de sista detaljerade studierna på hur plutoniumsfären beter sig när den imploderar och komprimeras. Merparten av det svenska plutoniet skickades därefter till Storbritannien, men en liten del finns fortfarande kvar i Sverige. Dock inte tillräckligt för en atombomb. Vid sidan om Vega-smällen 1957 i Nausta är sprängförsöken i Sundbyberg 1972 det närmaste en riktig atombomb Sverige har kommit.  

KTH/ STOCKHOLM (Forskningsreaktor/ R1)

Sveriges första kärnreaktor -R1-  startas klockan 18.59 den 13 juli 1954, trettio meter ner i urberget rakt under Q-husen på Drottning Kristinas väg på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Den är då laddad med tre ton franskt, metalliskt uran och fem ton tungt vatten från Norge. Trots att reaktorn enbart körs för att maximera produktionen av vapenmateriel, ger den bara ett halvt gram plutonium om dagen. Det räcker inte till några atombomber, men väl till de första trevande experimenten. På KTH görs kärnfysikaliska experiment med plutonium. Bland annat används en stor van der Graaff-generator för att mäta plutoniumkärnornas tvärsnitt, vilket är ett viktigt mått på sannolikheten för en kärnreaktion. Tidigt inser man att de första uppskattningarna, att det krävs femtio kilo plutonium per laddning, är fel. Det räcker med sex kilo per bomb, vilket lättar trycket på den kritiska plutoniumframställningen. Efter driftstoppet 1970 fördes bränslet om cirka 4,8 ton till Studsvik där det mellanlagrats fram till 2007 då bränslet transporterades till Sellafield (UK) för upparbetning i Magnox-anläggningen.

Slutprodukten från upparbetningen transporterades tillbaka till Sverige 2009 för att slutförvaras tillsammans med övrigt svenskt kärnavfall. Den underjordiska reaktorhallen är idag en blandning mellan museum, kulturhus, studio, lab mm. Den är bland annat en arena för opera, dans, hackathons och teater. Så här i efterhand kan man fundera över lämpligheten att anlägga en testreaktor för kärnenergi mitt i centrala Stockholm...

STUDSVIK (Reaktorforskning/ R2 / Plutoniumframställning)

Efter den första forskningsreaktorn R1 under KTH i Stockholm byggs en större reaktortest-anläggning i Studsvik, tre mil öster om Nyköping, tio mil sydväst om Stockholm. Reaktorn R2 startades 4 maj 1960 klockan 03:54, hade då kostat omkring 32 miljoner kronor. I Studsvik gjordes experiment där atomernas sammansättning undersöktes för att kunna förutse hur en atomexplosion skulle gå till, så kallad spektralanalys. och bränsletester genomfördes som syftade till att förbereda plutoniumtillverkningen i Marvikenreaktorn. Regeringen var pådrivande i forskningen om en bomb och flera forskningsreaktorer byggdes ute i Studsvik. I R2 gjordes tester som visade hur hårt ett stort kärnkraftverk kunde köras. Verksamheten i Studsvik kom att bli världsledande på att testa kraftreaktorbränsle. Bränsle testades, material provades och medicinska isotoper producerades. Utöver R2 byggdes bland annat den lilla R2-0 i samma bassäng samt även de mindre testreaktorerna R-0, FR-0, Zebra (Zero Energy Bare Reactor Assembly) och KRITZ  (en ombyggd Zebra) som var en nolleffektsreaktor modererad med lättvatten. Alla de mindre testreaktorerna avvecklades och revs i början på 1980-talet.

Under en period fanns alltså sammanlagt sex (!) olika forskningsreaktorer på ett område stort som en fotbollsplan. 1963 arbetade över 800 personer i Studsvik och 1975 över ettusen. Studvik var mer framgångsrik i framställningen av plutonium än de två nästkommande reaktoranläggningarna R3 och R4. Hur mycket plutonium som faktiskt framställdes finns inga officiella uppgifter om men i mars 2012 överlämnade Studsvik, efter över 40 års förvaring, över tre kilo plutonium för leverans till USA som skeppades från Wallhamn på Tjörn över Atlanten under största hemlighetsmakeri i ett hittills hemligt samarbete med USA. Transporten över Atlanten skedde i ett brittiskt specialfartyg och i USA kommer det att placeras i en särskild anläggning i delstaten South Carolina. R2 och R2-0 var i regelbunden drift ända fram till den slutliga avstängningen den 16 juni 2005 och reaktorn är nu avställd och avveckling förbereds. 

ÅGESTA (Plutoniumframställning/ R3 -"Adam")

Ågestaverket ligger cirka fyra kilometer söder om Farsta var Sveriges första kommersiella kärnkraftverk och den tredje reaktorn i Sverige, därför även kallat kallat "R3" eller "Adam". Ågestaverket var unikt på flera vis. Det var bland de första kärnkraftverken i världen som drevs med oanrikat uran som bränsle och tungt vatten som moderator. Det var en tryckvattenreaktor med tungt vatten som moderator, med naturligt uran som bränsle. Merparten av Ågestaverket ligger insprängt i urberget under jord . Att Ågesta var en civil kärnkraftanläggning är bara delvis sant. I första hand, och i största hemlighet, var den primära uppgiften att framställa plutonium till FOAs atombombsfabrik i Ursvik. Mellan ett halvt och ett kilo plutonium skulle levereras från Ågesta varje vecka och totalt skulle R3 producera 30 kilo vapenplutoniumtill den första bombprototypen. Ändå producerar R3 långt ifrån så mycket plutonium som behövdes. Det räckte bara till ett par, tre laddningar, men inte till det hundratal som planeras. Ågestaverken blev som plutoniumfabrik ett fiasko men är idag själva symbolen för svensk kärnkraft och det

svenska atombombsprojektet, kanske tack vare det karaktäristisk trattformade kyltornet i betong som ligger högt upp på ett  berg och är som ett landmärke för hela anläggningen. Från startskott 1957 till driftstart tog det sju år. Reaktorn var sedan i drift från 1963 till 1974 men sedan hade det spelat ut sin roll som utvecklingsanläggning – Ringhals 1 skulle tas i drift 1975. Fram till 2018 var området ett övningsfält för Stockholms brandförsvar och under 2020 påbörjas den slutliga nedmonteringen och rivningen av Sveriges första kärnkraftverk och plutoniumfabrik.

MARVIKEN (Plutoniumframställning/ R4 -"Eva")

FOA och Atomenergi planerar 1957 att bygga en eller två rent militära reaktorer med enda syfte; att producera vapenplutonium för en atombomb, men projekten rinner ut i sanden. Istället vänds blickarna mot Marviken, en civil tungvattenreaktor som Vattenfall vill bygga på Vikbolandet utanför Norrköping. Marviken ska bli flaggskeppet i kärnvapenprojektet. Den präglas redan från början av bombmakarnas intressen. Konstruktionen anpassas för att maximera utbytet av plutonium. Ändringarna ska öka utbytet av vapenplutonium och garanterar kontinuerliga leveranser till bombfabriken, vilket skulle ge Marviken kapacitet att förse bombmakarna med 80 kilo vapenplutonium om året, vilket räcker för den planerade årsproduktionen av tio kärnladdningar. Forskare, tekniker och politiker hade en ohämmad tilltro till den nya tekniken. Atomkraften signalerade en ny tid, en helt ny era av oändliga möjligheter. De två reaktorerna i Ågesta och Marviken fick namn efter mänsklighetens upphov – de döptes till Adam och Eva. 

Men Marviken blir inget flaggskepp, det blir en mardröm! 1962 ändras reaktorplanen från en tryckvattenreaktor till en kokarreaktor vilket gör att den bara kan köras med låganrikat uran från USA vilket i sin tur leder till inspektionstvång. Det blev svårt att hålla plutoniumframställningen hemlig och ombyggnaden innebar kraftiga förseningar. Genom sin förändrade konstruktion blev Marviken alltför komplicerad med åtföljande risker för kostnadsstegringar, förseningar och driftproblem. Marviken var alltså anläggningen som skulle förse Sverige med all den plutonium man behövde, men Marviken blir istället Vattenfalls största ekonomiska och tekniska fiasko, och kärnreaktorn tas aldrig i drift. Man tvingas till slut fokusera på den civila delen att över huvud taget få igång anläggningen vilket ställer den militära delen med plutoniumframställning åt sidan., men man får aldrig igång reaktorn. Istället blir Marviken världens första oljeeldade kärnkraftverk från 1970 tills det avvecklades 2009. Tio år senare, 2019 påbörjades rivningen av anläggningen då området nu ska bli bostadsområde.

SANNÄS (Upparbetningsanläggning/ Plutoniumfabrik)

Man hade börjat framställa plutonium till atombomberna i mindre mängder hos FOA i Ursvik och Atomenergi i Studsvik, men en större anläggning planeras i Sannäs i Tanums kommun på västkusten, så långt från Sovjet som möjligt.  Att skaffa fram pengar till markköp och i övrigt planera för plutonium-fabriken i Sannäs skedde i direkt strid mot riksdagsbeslutet 1959. Fabriken var tänkt att ligga i ett omfattande bunkersystem djupt ner i granitberget. Den kärnkemiska processen att extrahera vapenplutonium ur reaktoravfall är omfattande och kräver flera radioaktiva och giftiga steg, bland annat med olika syror, emulsioner och lösningsmedel. Bland annat har kravet på hög plutoniumproduktion lett till en onödigt komplicerad och dyr konstruktion. Ska man få vapenplutonium måste de använda bränslestavarna från reaktorn upparbetas. Men planerna på Sannäs skrinläggs 1970. Den främsta orsaken till att Sannäs inte byggdes var att det visade sig att anläggningen måste dimensioneras för en mycket stor drift för att bli

ekonomisk lönsam. Av den anledningen skulle upparbetningsanläggningen stå färdig först under 1970-talet men när dessutom en marknad för upparbetningstjänster började växa fram internationellt, försvann behovet för en svensk anläggning.

RANSTAD (Uranutvinning)

1956 års beslut om den framtida kärnenergipolitiken innebar att Sverige skulle nå självförsörjning beträffande uran, tungt vatten och plutonium. När det gäller uranproduktionen hade AtomEnergis försöksanläggning i Kvarntorp visat att detta kunde ske i industriell skala. År 1957 beslutades att AtomEnergi skulle uppföra ett större uranverk med en kapacitet av 120 ton per år. Uranverket skulle förläggas i Ranstad på Billingen där den totala fyndigheten bedömdes till ca 300 000 ton.  Men mot bakgrund av att USA drastiskt sänkte kostnaderna för uran i slutet av 1950- talet hamnade frågan i ett nytt ljus. En utredning gjordes 1959 om hur uranfrågan bäst borde hanteras. Utredningen gjordes av Delegationen För Atomenergifrågor (DFA) som kom fram till att framställningskostnaden för inhemsk produktion av uran skulle bli 70% högre än om naturligt uran importerades från USA. Majoriteten i DFA gick dock på linjen att Ranstadsprojektet skulle genomföras med hänsyn till självförsörjningsaspekten. 1965 var anläggningsarbetena klara. Men förutsättningarna för ”den svenska linjen

hade nu radikalt förändrats. Industrins satsningar på lättvattenreaktorer och det faktum att priset på anrikat uran hade sjunkit ytterligare, hade i praktiken stängt dörren för en inhemsk utvinning av naturligt uran. De omfattande planerna på att göra Ranstad till en betydande uranleverantör rann ut i sanden. Driften kom dock att fortsätta under 1970-talet i och med att Boliden och LKAB köpte in sig i uranverket. Deras intresse var att kombinera uranframställning med andra brytvärda metaller som exempelvis vanadin och molybden. Vid Ranstadsverket framställdes sammanlagt 213 ton uran.

GRINDSJÖN (Bombfabriken)

De praktiska proven görs vid FOAs försöksstation vid Grindsjön på Södertörn, 30 minuter öster om Södertälje, en timme söder om Stockholm, där den hemliga militära verksamheten startade redan 1941. Grindsjön låg nära tätort med goda kommunikationer och samtidigt avsides ute på landsbygd med ett stort testområde. Här bedrevs forskning om bland annat pansarbrytande vapen, riktad sprängverkan och raketmotorer. 1959 byggs FOA:s anläggning ut för att kärnvapendelar ska kunna tillverkas, vilket gjordes som ett led i hemlig svensk militärforskning. Det var här de fysiska och mekaniska delarna till atombomberna tillverkades bland annat testas de spränglinser som pressar ihop plutoniumsfären till en överkritisk kula. Effekten studeras med en egenutvecklad, unik röntgenkamera där man kan följa kompressionen i detalj med hög tidsupplösning. Bland annat försöker man öka densiteten hos plutoniumet med högt tryck för att minska den kritiska massan och därmed minimera behovet av vapenplutonium. Redan i slutet av 1950-talet har bombmakarna tillräckligt mycket kunskap för att tillverka

en primitiv atombomb och 1965 är konstruktionsarbetet på en avancerad laddning klart, prototyperna till delarna finns på plats och bombmakarna har tränat på sitt hantverk. Sydväst om Grindsjön ligger ett 7,5 km² stort militärt skjutfält som är ett försöks- och testområde som idag går under namnet "Grindsjöns Forskningscentrum".

BILDGALLERI (klicka på pilarna för att växla bild)

En kortfilm om kärnvapen (1:26)

Klicka nederst till höger i videon för helskärmsläge.

Storleken av olika explosioner (3:58)

Klicka nederst till höger i videon för helskärmsläge.

Film om alla kärnvapensprängningar (14:23)

Klicka nederst till höger i videon för helskärmsläge.

De största misslyckandena. (6:05)

Klicka nederst till höger i videon för helskärmsläge.

 

OLYCKORNA:

Minst två allvarliga incidenter ägde rum med testreaktorerna under det svenska atombombsprojektet, båda i Ågesta. I början av 1968 upptäcktes kapslingsskador på ett par bränslepatroner och en stigande aktivitet i reaktorvattnet. Kombinerat med onormala temperaturdifferenser över vissa patroner snabbstoppades reaktorn den 10 mars 1968. Skadorna vara omfattande och delar av bränsleelementen hade fallit ner till reaktortankens botten och delvis även kommit ut i huvudkylkretsarna. Den 1 maj 1969 inträffade nästa stora läckage som gav upphov till en översvämning som slog ut en del av sekundärkretsens säkerhetssystem.

När värmebehovet i fjärrvärmenätet understeg kondensoreffekten, kördes överskottsvärme ut i kyltorn placerade på berget ovanför anläggningen. Rören dit var långa och höjdskillnaden resulterade i ett stort statiskt tryck. Vid ett pumpskifte uppstod en tryckstöt som slog sönder en backventil. Läckage uppstod ute i turbinanläggningen och 400 kubikmeter vatten störtade ner från ett kyltorn 30 meter ovanför. Reaktorn stoppades manuellt från kontrollrummet sedan olika stängningsfunktioner av ventiler utlösts på grund av översvämningen.

En följd av haveriet var att cirka 500 liter tungt vatten läckte ut genom otäta backventiler. Haveriet visade att det var svårt att helt förebygga händelser av det inträffade slaget. Händelsen visade på brister i konstruktionen och hur olika strukturer, system och komponenter skall placeras i höjdled.  Ågestareaktorn gjorde även ett större varmvattenutsläpp till sjön Magelungen som orsakades av ett läckage i en kulvert. 

 

Först den 13 april 1993 publicerade Dagens Nyheter en artikel om utsläppet men än idag vet vi inte den exakta omfattningen av olyckorna. Det har med all sannolikhet skett såväl fler som allvarligare olyckor och utsläpp  i samband med kärnforskningen vi inte vet, och aldrig får reda på...

 

 

DE ANSVARIGA.

Mäktiga män stod bakom de svenska bombmakarna. Vid sidan av militären och delar av näringslivet, knöt de ledande socialdemokratiska politikerna en rad framstående forskare och tekniker till atombombsprogrammet, däribland fem nobelpristagare.

  • Niels Bohr, dansk atomfysiker som fick Nobelpris 1922 för sin modell av atomens uppbyggnad, bidrog med kunskap om kärnklyvning. Ledde under kriget institutionen för teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet. Flydde från nazisterna först till Sverige, sedan via England till USA. Där hjälpte han amerikanerna att utveckla atombomben. Var god vän och rådgivare till Tage Erlander. 

  • Manne Siegbahn, svensk professor i experimentell fysik som fick Nobelpris för röntgenspektroskopi 1924, bidrog med grundläggande kärnkemi och kärnfysik. Arbetade i Lund och Uppsala med att utveckla utrustning för noggrann mätning av atomernas energinivåer. Ledamot i Atomkommittén som bildades 1945 för att planera den svenska forskningen på kärnenergi. Kommittén formulerade också "Den svenska linjen", med självförsörjande kärnbränslecykel. 

  • Glenn Seaborg (Sjöberg), amerikansk kärnkemist med svenska rötter som fick Nobelpris för transuranernas kemi 1951, hjälpte till att framställa vapenplutonium. Utvecklade Purex-processen för kemisk raffinering av vapenplutonium åt det amerikanska atombombsprogrammet. 

  • Hannes Alfvén, svensk plasmafysiker som fick Nobelpris 1970 för teorier kring magnet hydrodynamik, bidrog med kunskaper om tillståndet vid en kärnreaktion. Var under kriget professor i elektromagnetisk teori och elektrisk mätteknik vid KTH i Stockholm. Arbetade senare med elektronik och plasmafysik. Ledamot i Atomkommittén. 

  • The (Theodor) Svedberg, som fick Nobelpris 1926 för utvecklingen av sin ultracentrifug för analytisk kemi. Var professor i fysikalisk kemi och kärnkemi vid Uppsala universitet. Bidrog med kunskaper om bland annat isotopseparation. Ledamot i Atomkommittén. 

  • Torsten Gustafson, svensk matematiker och fysiker. Arbetade före kriget med strömningsmekanik och aerodynamik, men ägnade sig senare åt kärnfysik och satt med i Cerns styrelse. Var vetenskaplig rådgivare åt Tage Erlander. Ledamot i Atomkommittén och utredde bland annat vätebomber. 

  • Sigvard Eklund, kärnfysiker på KTH och Nobelinstitutet för Fysik, var nyckelfiguren inom kärnenergiforskningen i Sverige. Arbetade först vid Foa och senare vid AB Atomenergi. Hade som uppgift att samordna de civila och militära kärnforskningsprogrammen. 

  • Torsten Magnusson, fysiker som studerat röntgenspektroskopi hos Manne Siegbahn i Uppsala. Blev avdelningschef vid FOA från starten 1945, och ledde där det huvudsakliga utvecklingsarbetet av den svenska atombomben. Blev generaldirektör för FOA.  

  • Tage Erlander, socialdemokratisk statsminister. Vill hålla alla dörrar öppna för ett eventuellt beslut att anskaffa svenska atomvapen. Regeringen är splittrad och Erlander tvingas gå en balansgång. Förordar en komplett inhemsk bränslecykel. 

  • Olof Palme, socialdemokraternas partisekreterare Olof Palme som har hand om "atomeriet", som Erlander uttryckt det. Skriver en rapport där han förordar fortsatt handlingsfrihet. Skjuter upp beslutet att skaffa atombomber, men föreslår fortsatt utvidgad "skyddsforskning" dvs forskning i hemlighet.

  • Sven Andersson, Svensk försvarsminister i Erlanders socialdemokratiska regeringen, och enligt uppgift en av de varmaste anhängarna av den svenska atombomben. 

  • Nils Swedlund, Överbefälhavare (1951-61). Stark anhängare av kärnvapen. Såg dem som nödvändiga för det svenska försvaret. Jobbade hårt för att övertyga regeringen om nödvändigheten

  • Torsten Rapp, tog över som ÖB 1961 efter Swedlund. Gammal flygare. Var inte lika aggressiv i kraven på kärnvapen, även om frågan alltjämt fanns med i underlaget till försvarsanslagen.

  • Per Edvin Sköld tidigare socialdemokratisk försvarsminister 1938–1945 var en av många socialister som uttryckte ett starkt stöd för att Sverige skulle bli en kärnvapennation.

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Niels Bohr & Manne Siegbehn

 

Glenn Seaborg & Hannes Alfvén

 

The Svedberg & Torsten Gustafson

 

Sigvard Eklund & Torsten Magnusson

 

Tage Erlander & Olof Palme

 

Sven Andersson & Nils Swedlund

 

Torsten Rapp & Per Edvin Sköld

// Blenda W Thor.

Tack för Du delar denna artikel på sociala media och följer Facebookgruppen ”Socialdemokraterna & Sanningen” och tack för Du vill vara med och finansiera sajten! Kontakt kan endast ske via kontakt@s-sanningen.com

Swish: 0708 371 788 (ext. konto UW)

Swedbank Bankkonto.

Clearingnr: 8169-5

Kontonr: 694 425 565-9

Mottagarnamn: Blenda W Thor

Klicka in på Din bank-app. Klicka på menyrutan och på "Betala & överföra". I rutan "Meddelande till mottagare" skriv det som sedan presenters på denna sajt. Du kan därmed följa och se att Din gåva gör skillnad! 

Tack för Ditt bidrag!

  • 4F
  • 4I

Kommentarsfält:

" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"

- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.

"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"

-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna

Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina

-Allan Vougt, Socialdemokraterna

”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”

-Ulla Lindström, Socialdemokraterna

”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.

-Fredrik Norén, Socialdemokraterna

"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"

- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna

"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."

- SSU Södra Älvsborg

 

"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?

- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."

- Denise Nordström, Socialdemokraterna

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

-Per Albin Hansson

”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"

-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

 

”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord” 

Marwa Karim, Socialdemokraterna

”Sverige behöver en muslimsk helgdag”

Carin Jämtin, Socialdemokraterna

”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna

”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram” 

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”

Jan O Karlsson, Socialdemokraterna

”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.

-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna

 

"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”

-Per Nuder, Socialdemokraterna

 

”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”

E-rik Brandt, Socialdemokraterna

 

”Islamska regler är viktigare än svenska regler”

-Imad Omairat, Socialdemokraterna

 

"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"

-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna

"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"

-Per Albin Hansson

 

 

”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”

-Jens Orback, Socialdemokraterna

”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"

-Per Albin Hansson, Socialdemokraterna

”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”

-Jens Orback, Socialdemokraterna

"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?

- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."

- Denise Nordström, Socialdemokraterna

”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.

-Fredrik Norén, Socialdemokraterna

"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"

- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna

 

" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"

- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.

"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"

-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna

”Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina”

-Allan Vougt, Socialdemokraterna

”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”

-Ulla Lindström, Socialdemokraterna

​​

"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."

- SSU Södra Älvsborg

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

-Per Albin Hansson

”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"

-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna

 

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord” 

Marwa Karim, Socialdemokraterna

 

”Sverige behöver en muslimsk helgdag”

Carin Jämtin, Socialdemokraterna

 

”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna

 

”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram” 

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”

Jan O Karlsson, Socialdemokraterna

 

”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.

-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna

 

"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”

-Per Nuder, Socialdemokraterna

 

”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”

E-rik Brandt, Socialdemokraterna

 

”Islamska regler är viktigare än svenska regler”

-Imad Omairat, Socialdemokraterna

 

"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"

-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna

 

​​

”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

  • Facebook Black Round
  • Google+ - Black Circle
  • Twitter Black Round