Kvarstadsbåtarna

Kvarstadsfartygen (fortsättning)

Metallplatta_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited.jpg

SS_Suevic_from_stern_FL1156541_edited.jp

"S/S Skytteren var rederiets förgångare till RMS Titanic och är idag Sveriges största vrak. Från detta fartyg sändes 26 sjöman till döden i nazityska koncentrationsläger"

De tio kvarstadsfartygen i den utbrytande konvojen av "Operation Performance":

Följande två fartyg besköts av tyskarna och vände tillbaka mot Göteborgs hamn:

M/S Dicto: (Lastfartyg, 5 200 brt)

43 personer var med på M/S Dicto som var operationens "flaggskepp" och det fartyg Sir Gerorge Binney själv färdades med. Fartyget byggdes i Götaverken så sent som 1939 för Oslorederiet EB. Aaby's Rederi och kunde göra 13,5 knop. Binneys snabbgående flaggskepp passerar efter Vinga fyr de övriga fartygen, bland dem Charante som varit först ut från Göteborg. Frampå småtimmarna utsätts Dicto för beskjutning från havet då hon befinner sig mellan Måseskär och Hållö, men inga skott träffar. Med full fart styrs hon in mot kusten genom packisen, vilket inte är något större problem för detta moderna fartyg med kraftiga motorer, för övrigt de första som helt tillverkats på Götaverken.

Då väderprognosen kom vid 8-tiden på morgonen, var den mycket nedslående eftersom vädret skulle klarna under dagen och dimman skulle inte räcka för en överfart. Sir George Binney som valde att åka med M/S Dicto valde att bryta radiotystnaden och sända en varning till de övriga men då antennen inte var rätt monterad hördes inte meddelandet. Flaggskeppet börjar för egen del den snöpliga återfärden ett par timmar senare och tar ombord en svensk lots vid Hållö. Dimman är tidvis ogenomtränglig och då M/S Dicto på nytt kastar ankar på svenskt vatten, nu på order av den svenske lotsen, blir kaptenen anropad av jagaren Psilander som beordrar fartyget att följa med in till Göteborg eller riskera att tvingas in dit med vapen. Framåt midnatt denna dramatiska dag lägger M/S Dicto till inne i den västvenska hamnmetropolen.

George Binney kokar av vrede som riktas mot svenska flottan och makthavarna, som enligt honom bär största skulden för att Operation Performance förvandlas till Operation Fiasco. Totalt förlorades 7 200 ton krigsförnödenheter i Operation Performance medan 11 000 ton blev kvar i Sverige i fartygen M/S Lionel och M/S Dicto. Var det en ren slump att George Binney valde att följa med det fartyg som hade mest förnödenheter? Ville han framstå som en hjälte när han kom hem till Storbritannien? Hur som helst fegade Binney ur när tyskarna dök upp och tvingades återvända till Göteborg. Fartyget blev kvar i Sverige kriget ut och skrotades senare i Shanghai 1970.

Dicto

Lionel

M/S Lionel: (Lastfartyg, 5 600 brt)

Befälhavarna på M/S Lionel, fartyg nummer tre i konvojen, upplever snart nog en kontrovers med svenska Västkusteskadern vid Måseskär. Denna kvarstadbåt har där sänkt farten tillsammans med fartygen Charante, Gudvang, Lind och Rigmor för att efter tysk beskjutning vid en misslyckad utbrytning avvakta omslag i vädret. Sikten är nu mycket god och att åter gå ut på öppet vatten i fullt dagsljus vore mycket riskfyllt. De tyska "rovdjuren" ligger ju på lur. M/S Lionel konfronteras med inte bara de svenska jagarna Psilander och Puke utan också pansarskeppet Manligheten plus flera svenska fiskefartyg, som flottan rekvirerat och beväpnat för att hjälpa till med sjöfartskontroll. Den svenska örlogsstyrkan uppmanar med signaler, högtalare och direkta prejningar Lionel att styra västerut, ut på Skagerack.

Ett av dessa fiskefartyg skjuter till och ett varningsskott samt signalerar en kontraorder om att det norska fartyget omedelbart ska stanna, vilket efterlyds av de båda kaptenerna, engelsmannen Fredrik W Kershaw och norrmannen Hans Schnitler. Ett valfångstfartyg upprepar därefter tidig order: "-Gå västerut! Ni får inte stanna på svenskt vatten!" En förfrågan från M/S Lionel om att åtminstone få uppehålla sig en kort stund i avvaktan på annat väder avvisas bestämt. Kaptenerna protesterar mot vad de uppfattar som svenska flottans uppenbart fientliga attityd då man försöker tvinga dem å ut på öppet hav, varifrån svenskarna nyss måste ha hört den beskjutning som M/S Lionel flytt ifrån. Motvilligt frågar kaptenerna om fartyget tillåts vända å till Göteborg och får svaret: "-Ja, men då kommer ni aldrig ut därifrån igen!"

Om detta bemötande vittnar senare kaptenerna Kershaw och Schnitler under ed. De protesterar mot att den behandling de utsatts för strider mot internationell lag för sjöfart och instruktioner givna av chefen för Västkusteskadern, amiral Åkermark. Klockan 08.45 tar M/S Lionels kaptener det svåra beslutet att ge upp försöket att bryta Skagerackblockaden. Med sitt norska manskap på 33 personer och sex extra passagerare anländer M/S Lionel i skymningen 1 april åter till Göteborg, där hon blir liggande till maj 1945 och då återvänder till Norge. Under väntetiden blir detta fartyg med krigsviktig last på 7 000 ton tillsammans med M/S Dicto brickor i ett utdraget politiskt spel mellan Sverige, England och Tyskland. Precis som M/S Dicto blev M/S Lionel kvar i Sverige resten av kriget. M/S Lionels vidare öde än okänt.

360_F_135386515_HRG78W6warcw1xpKHGgwOWche9S4lFut_edited_edited.jpg

M/S Dicto

M/S Lionel

Följande två fartyg klarade sig hela vägen över havet till Storbritannien:

M/T B. P. Newton (Tankfartyg, 10 300 brt)

Det på Kockums nybyggda tankfartyget gjorde sin jungfruresa, och mötte på sin resa västerut vid 13-tiden en tysk trålare som gav eld, men lyckades med sin högre fart att komma undan. I höjd med Kristiansand kom två tyska trålare och under ca en halv timma besköts fartyget med 15–20 granater samt kulspruteeld utan att orsaka någon större skada. Vid 16-tiden dök en Junkers Ju 88 upp och besköt fartyget. Besättningen lyckades med sina tre Lewiskulsprutor jaga bort det tyska planet. Ytterligare tre flygattacker genomfördes under eftermiddagen.

Ett av de tyska planen träffades av eldgivningen från Lewiskulsprutorna och exploderade i luften. Klockan 06:40 på morgonen den 2 april siktades de tre engelska jagarna HMS Wallace, HMS Valorous och HMS Vanity som hade sänts ut för att möta fartygen. M/T B. P. Newton anlände till hamnen i Leith, vid Edinburgh följande dag. B.P.Newton gjorde senare flera lyckade turer mellan USA och Storbritannien men natten till 8 Juli 1943 sänktes hon av en tysk U-båt utanför Sydamerika på väg till Kapstaden. 23 av de 47 sjömannen miste livet och lasten av olja blev till ett stort eldhav.

BP Newton

M/T Lind (Tankfartyg, 461 brt)

Den lilla kusttankern M/T Lind, som tidvis slog följe med Gunde och Rigmor över Skagerack, undgick närkontakt med tyskt flyg ända fram till 11:30 på förmiddagen 2 april. I efterhand beröms kaptenerna, norrmannen Hans Anton k och walesaren John Russel Nicol, för skicklig navigering och gott sjömanskap. Deras fartyg från A/S Rederiet Odfjell i Bergen var konvojens minsta och tidvis knappast synligt i de höga vågorna. Under andra natten lyckas M/T Lind styra undan flera tyska patrullbåtar och kommer först av alla fram till den avtalade mötesplatsen på Nordsjön klockan 02:00 I men utan att möta utlovad eskort av Royal Navy. Den var kvar i hamn på grund av oväder!

Nästa dag bjuder på väder som under andra omständigheter varit mycket vackert, molnfri himmel, strålande sol och Nordsjön lugn som en ankdamm. Då M/T Lind försiktigt söker sig fram genom minfälten anfalls det av ett tyskt Heinkelplan, som strax därefter råkar i en kort duell med ett brittiskt plan innan detta måste avvika på grund av bränslebrist. Kaptenerna förstår av den tyske pilotens manövrer att han försöker komma i läge att avfyra sina torpeder mot M/T Linds bredsida, men medan Trovik skickligt börjar sicksacka fartyget håller Nicol tysken på avstånd med hjälp av kulsprutan. Samtidigt siänds SOS som uppfattas av en brittisk kustradiostation. När det fientliga planet till slut kommer i skottläge gör dock piloten en felbedömning av fartygets djupgående varför torpederna missar och forsar fram strax under M/T Linds köl. M/T Lind efterspanar, efter ännu en natt, utlovad brittisk flotteskort på avtalad men trots klart väder finns ingen inom synhåll.

Först vid 13-tiden denna dag 3:e april upptäcks hon av plan från Royal Air Force och därefter ger jagaren Wallace nödvändig hjälp genom de brittiska minfälten utanför Skottland. Besättningen på M/T Lind, elva norrmän och två brittiska medborgare, går iland i hamnstaden Methil norr om Edinburgh lagom till pubarna öppnar lördag kväll 4:e april. Fartygets vidare öde är okänt.

Lind

M/T Lind.

M/T B.P. Newton.

Buccaneer

Följande sex fartyg sänktes. Sammanlagt 236 sjöman togs tillfånga. 63 sjöman dog varav 44 som slavarbetare i nazityska koncentrationsläger:

M/T Buccaneer: (Tankfartyg, 6 000 brt)

M/T Buccaneer har legat fast i Göteborg sedan den anlände från Houston i Texas i slutet av mars 1940, strax före ockupationen. av Norge Fartyget ägs av Oslorederiet A. 0. Andersen. Ombord finns 41 norska medborgare, varav två är kvinnor och gifta med besättningsmän, samt fem brittiska medborgare. M/T Buccaneer har ingen kontrovers med svenska örlogsfartyg men väl med den tyska blockadvakten. Denna öppnar eld mot såväl tankfartyget som närbelägna Lionel då de befinner sig sex sjömil ut på internationellt vatten. I motsats till Lionel hinner inte Buccaneer sätta sig i säkerhet inne på svenskt vatten. En tysk beväpnad trålare besköt och fick in flera träffar. Då kaptenen förstod att man inte kunde komma undan beslöt han att stoppa maskin och spränga fartyget. Den tyska trålaren besköt däcket med kulspruta för att hindra besättningen att sätta sig i livbåtarna men efter att sprängladdningar detonerat och fartyget börjat sjunka upphörde eldgivningen.

Georg Dryden Smail, född i Danmark 1893, blir det första dödsoffret under Operation Performance. Han bryter nacken vid en incident då besättning går i livbåten och avlider senare i Fredrikshavn dit tyska marinen kunnat föra än fler fångar, bland dem de två kvinnorna från M/T Buccaneer. Den tyska trålaren plockade upp 45 överlevande som nu var nazifångar och fortsatte till Fredrikshavn. Kapten Reksten är för övrigt en bland de 44 sjömän från kvarstadsbåtarna som senare dör i fångläger i Tyskland. Bland dessa 44 döda är tio män från M/T Buccaneers som sjönk 6–7 nm utanför Käringön. Vrakets position: 58°05′N 11°05′Ö

Gudvang

S/S Gudvang (Lastfartyg, 1 500 brt)

S/S Gudvang lyckas ta sig över Skagerack innan ödet hinner ifatt henne. Ombord finns tretton norrmän och tolv brittiska medborgare, varav sju- inklusive kaptenen Harry Nicholson - känner varandra väl eftersom de arbetat tillsammans på det engelska malmfartyget Romanby. S/S Gudvang är ett av konvojens två ångfartyg och kapten ombord är norrmannen Hans Christoffer Seeberg. Strax efter klockan 20 den första april upptäcks S/S Gudvang i höjd med Arendal av två tyska beväpnade trålare som signalerade åt S/S Gudvang att stanna samt sköt upp lysraketer då ordern inte omedelbart följdes. Trålarnas häftiga eldgivning förstör bland annat ångarens motordrivna livbåt på däck. Kaptenerna är snart överens om att utlösa sprängladdningarna och S/S Gudvang börjar sjunka mycket snabbt och under stort tumult lyckas manskapet få två andra livbåtar i sjön.

Besättningen värjer sig mot stridsplanen med sina kulsprutor. Dramatiken förstärks av att fartygets ångvissla hakar upp sig och tjuter oavbrutet i halvmörkret, innan den tystnar då S/S Gudvang hamnar under vattenytan. Ingen ur besättningen har skadats och den sätter i livbåtarna full fart mot Norge, men hinns ifatt av trålarna, tvingas ombord och förs till Fredrikshavn. Tyska marinen kan räkna in ytterligare 25 fångar från Operation Performance! En av de 25 fångarna avled senare i ett tyskt koncentrationsläger. Vrakets position är fortfarande okänt.

899px-DS_«Gudvangen»_ved_Nessane,_Balest

M/T Buccaneer.

S/S Gudvang.

Charente

S/S Charente (Lastfartyg, 1 300 brt)

Först ut av de tio fartygen att planenligt kasta loss klockan 20.30 var S/S Charant, ett styckegodsfartyg som legat fast i Göteborg sedan ockupationen av Norge 9 april 1940. Hon tillhör Oslorederiet Fernley & Eger, är ett ångfartyg byggt 1935 och har mestadels fraktat fisk till Spanien och Frankrike och under färden hem haft vin och frukt som last till skandinaviska hamnar. Skeppare ombord är Kristen Monrad 0. Nordby från Netterey, vars far varit sjökapten i samma rederi.

Totalt finns 31 personer ombord, 21 britter, 6 norrmän, plus två holländska passagerare, en polack och en från Malta. Efter att ha passerat Vinga går Charante norrut längs Bohuskusten i väntan på skyddande dimma och snö, men vid Måseskär stöter man på det svenska pansarskeppet Manligheten varifrån kommer order att antingen styra ut till havs eller återvända till Göteborg. Kaptenen väljer till manskapets stora besvikelse det senare. När fartyget vid Vinga äntligen kommer in i dimma vänder det 180 grader och styr på nytt norrut för att vid Måseskär denna gång konfronteras med de svenska jagarna Psilander och Puke och en upprepning av tidigare besked: "Ut eller tillbaka!" Denna gång följer kaptenen manskapets vilja.

Sex sjömil utanför svenskt vatten tvingas Charante dock avbryta färden då hon blev upphunnen av två tyska trålare som hissade stoppsignal. Kaptenen låtsades inte förstå och fortsatte, men efter att trålarna skjutit varningsskott tvingades S/S Charente att stanna. Besättningen beordrades i livbåtarna och kaptenen försökte utlösa sprängladdningar, utan att lyckas. När en tysk officer och några matroser tagit sig ombord och förklarade fartyget vara beslagtaget, så försökte kaptenen igen, och denna gång utlöstes sprängladdningarna. Inom några få minuter börjar Charante sin sista färd - till botten av Skagerack. Besättningen plockades upp från livbåtarna och fördes till Fredrikshavn. Två av de 31 tillfångatagna besättningsmedlemmarna avled senare i tyskt koncentrationsläger. S/S Charente sjönk 6–7 nm utanför Käringön. Vrakets position 58°05′N 11°05′Ö

M/T Rigmor (Tankfartyg, 6 300 brt)

Ända ut på Nordsjön når det stora motorfartyget M/T Rigmor sjösatt på Götaverken 1930 och byggt för Waages Tankrederi A/S i Oslo. Även hon låg i Göteborg då Norge ockuperades tio år senare. Besättningen är huvudsakligen norsk, 35 man med kapten Paul Kornelius Monsen i spetsen. Ombord finns också fyra engelsmän, bland dem kaptenen William Gilling, och en svensk: maskinmester Ernst Gudmundsson. I sinom tid visar det sig att har är den ende sjömannen från Sverige som ställer upp i Operation Perform. M/T Rigmor hinner 1:a april över Skagerack innan fartyget vid 18-tiden attackerades av ett tyskt bombplan som fäller brandbomber och öppnar kulspruteeld. En bomb träffade och slet bort en lastlucka samt skadade däcket och en tank, som turligt användes för barlastvatten. Kapten Gilling blir skottskadad i båda benen men i övrigt undkommer manskapet mirakulöst. Bombplanet hålls också på avstånd av M/T Rigmors egna kulsprutor men cirklar runt fartyget i ett par timmar tills mörkret faller.

Ytterligare två tyska bombplan hade hittat fartyget och anföll med bomber och kulsprutor. Flygplan dyker på nytt upp nästa morgon men de är brittiska och ger eskort fram till mitt på dagen då de måste lämna fartyget utan flygskydd på grund av bränslebrist. Eftersom tyskt spaningsplan snokat i närheten är nu M/T Rigmor position och kurs - omkring 180 sjömil från Skottlands kust - inrapporterad till Luftwaffe som strax sätter in flera attackplan. Deras bomber och kulsprutor vållar stor förödelse och lamslår fartygets luftförsvar, stoppar ena motorn och knäcker propelleraxeln. SOS går ut i etern. Eskort har utlovats av brittiska jagare men de befinner sig fortfarande 50 sjömil bort och när M/T Rigmor riskerar att sjunka går besättningen i livbåtarna. Dramatiken ökar då tyska sjöflygplan med tre torpeder vållar ytterligare ödeläggelse. I sista stund kommer fem brittiska jagare till undsättning och manskapet tas ombord på HMS Eskimo.

Kapten Monsen vill ogärna att hans krigsviktiga frakt ska hamna på Nordsjöns botten, eller än värre i tyska händer, och vädjar till räddarna från Royal Navy att försöka ta M/T Rigmor på släp men det visar sig omöjligt att borda det sjunkande skeppet sedan hon fått svår slagsida och vågorna går alltför högt. Plötsligt sätter Eskimo full fart bort från platsen efter att förtöjningen till sista livbåten, där en ensam norsk styrman, Finn Wessel-Berg från Engelstad, ser sig akterseglad. Ska hans långa flykt från Norge via Sverige till England sluta så här snopet, ensam i en livbåt på Nordsjön? Jagaren hade befarat ett tyskt torpedangrepp men återvänder snart nog och plockar upp honom. Efter OK från högre ort sänker Eskimos kanoner det redan förlorade fartyget strax efter klockan 17 den 2 april. Inom ett par dygn har de 40 besättningsmännen från M/T Rigmor fast skotsk mark under fötterna.Vrakets position: 57°30′N 02°24′Ö

Rigmor

M/T Rigmor.

S/S Charente.

Storsten

M/T Storsten (Tankfartyg, 5 300 brt)

Sydöst om Kristiansand dök ett tyskt Junkers Ju 88-bombplan upp och strax efteråt skakades förskeppet på M/T Storsten av en explosion, troligen från en mina vilket gjorde fartyget manöverodugligt. Flygplanet fällde också två bomber, den ena landade cirka 20 meter från fartyget och den andra träffade däcket och rullade ner i havet utan att explodera. Under tiden hade en tysk beväpnad trålare dykt upp och började beskjuta M/T Storsten. Besättningen övergav fartyget i tre livbåtar varav en motorbåt, därefter aktiverades sprängladdningar ombord. Då livbåtarna sjösattes utom synhåll för trålaren kunde de snabbt försvinna i dimman. Livbåtarna höll först en västlig kurs, men då motorn stoppats och vädret försämrats började svårigheterna att ta sig fram västerut.

Den 3 april delade man på gruppen och en livbåt övergavs. En av de två livbåtarna fortsatte västerut, men den andra livbåten hade siktat land och tog sig dit så fort som möjligt. Man nådde land vid Rekefjorden i Sokndal på kvällen den 4 april, och ett antal blev snabbt infångade av tyska soldater. Den livbåt som höll västlig kurs sågs av engelska spaningsplan den 4 april men försvann därefter. Fyra månader senare, den 3 augusti, hittades en livbåt nära Agger på danska västkusten med personliga tillhörigheter från andremaskinisten Erling Bakke, en av personerna som man visste fanns med i livbåten. Däremot var livbåten inte från Storsten. Bara 6 i gruppen av de 32 som ursprungligen fanns i livbåten lyckades återigen ta sig till Sverige. Av de totalt 49 ur besättningen togs 24 tillfånga varav 17 dog till havs och 5 i tyska koncentrationsläger. Vrakets position är fortfarande okänt

M/T Storsten

S/S Skytteren (f.d S/S Suevic, Valkokeri, 12 000 brt)

Detta är en makalös historia om hur White Star Lines oceanångare slutade som oljeläckande vrak utanför Lysekil. Fartyget S/S Suevic gick först som passagerarfartyg i linjetrafik mellan England och Australien via Kapstaden och hon transporterade även trupper i Boerkriget. S/S Suevic byggdes alltså för samma rederi som Titanic och gjorde 1901 sin jungfruresa för anrika White Star Lines. S/S Suevic, var en oceanångare och ett kylfartyget, gick i 13 knops fart med emigranter och förnödenheter mellan Europa, Sydafrika och Australien. Kort efter sjösättningen blev hon även rekvirerad av engelska flottan för att transportera militärer till Boerkriget. 1907 lämnade S/S Suevic Melbourne för resa via Kapstaden med slutdestination Liverpool.

I tät dimma och full fart på väg mot Plymouth gick hon på grund vid den engelska sydvästkusten. Evakueringen leddes av kaptenen - lugnt rökande på sin cigarr - som med 60 man i dimma och hård sjö under 16 timmar räddade alla 382 passagerarna och 141 besättnings-männen. Därefter följde dåtidens mest spektakulära bärgning då S/S Suevics för kapades av med dynamit. Efter sprängningen bogserades fartyget till Southampton och när den nya 65 meter långa fören svetsats på kunde hon åter sättas i trafik. Första världskriget kom och S/S Suevic rekvirerades återigen av engelska flottan för trupptransporter i bl a Medelhavet. Fartyget rustades efter kriget upp en klass och gick nu med 266 2:a klass passagerare. 1928 såldes skeppet till ett norskt rederi för 35 000 pund och S/S Suevic byggdes om till valkokare och bytte namn till S/S Skytteren...

Skytteren

Ångfartyget S/S Suevic började byggas 1899 i Belfast för rederiet "White Star Line" specifikt för linjen Liverpool -Kapstaden -Sydey tillsammans med systerfartyget S/S Runic. De var således "kusiner" till WSL`s efterträdande fartyg

Olympic, Titanic och Britannic. Fartyget stod klart i mars 1901.

1907 förstördes S/S Suevic utanför Englands sydkust när fartyget gick på grund i blåst och dimma. Den största räddningsaktionen i sitt slag genomfördes och alla passagerare och hela besättningen på totalt 523 personer (ink. 70 spädbarn) kunde räddas i auktionen som tog 16 timmar att genomföra.

Fartyget gick inte dra loss och det skulle gå förlorat i det hårda vädret om man inte lyckades gör något snabbt. Lösningen blev att spränga fartyget i två halvor där den ena halvan kunde räddas medan den andra halvan blev kvar i havet där den senare förstördes av vågorna en månad senare.

En tysk beväpnad trålare sköt en granat strax under bryggan och beordrade fartyget att stanna. S/S Skytteren försökte ramma angriparen, men fick själv ytterligare granatträffar. Man beslöt då att spränga fartyget. Efter att ha sjösatt tre livbåtar som roddes in mot isbältet på svenska kusten sjösatte man ytterligare en livbåt som rodde norrut. Detta för att möjliggöra för de tre andra att undkomma, där många var flyktingar eftersökta av Gestapo. Efter att ha tvingat den norrut roende livbåten att bli bogserad satte trålaren högsta fart mot de andra, varav två efter två timmars rodd nått iskanten och försökte hitta en öppning i isen. Trots att alla inblandade befann sig inne på svenskt territorialvatten tvingades de båda livbåtarna under vapenhot att bli bogserade mot en uppsamlingsplats nära territorialgränsen.

Överlevande har senare vittnat om att man var så nära att man kunde höra en hund skälla i land. Löjtnant Knut Gaasland, extramanskap på Skytteren, vittnade om att man kunde räkna fönstren i husen på Måseskär, den närmaste ön. Från Måseskärs fyr sågs det stora fartyget få slagsida. På order av sin chef i Göteborg fick han inte vidta några åtgärder, utan bara ta hand om skeppsbrutna som tog sig i land. Då trålaren som bogserade en av livbåtarna närmade sig S/S Skytteren österifrån syntes en rökplym vid horisonten norrut. Hoppet steg när de fick se den svenska isbrytaren Göta Lejon komma emot dem i full fart.

De trodde då att räddningen var nära, men bara 50 meter bort stannade Göta Lejon och vände trots att det tyska fartyget troligtvis kränkte svenskt vatten. (Sveket från Göta Lejon att inte hjälpa de tillfångatagna norska besättningsmännen har sedan dess varit en mycket infekterad fråga i Sverige!). Männen i livbåtarna tvingades under kulsprutehot istället ombord på trålaren. S/S Skytteren drev brinnande norrut längs kusten och sjönk vid lunchtid 1 april, cirka sju nm utanför Käringön. En besättningsman omkom och de återstående 110 togs till fånga och sattes i tyska fångläger varav 26 mördades. S/S Skytteren är med sina 172 meter idag Sveriges största vrak och ligger på position: 58°09′N 11°04′Ö.

SS_Suevic_from_stern_FL1156541_edited_ed

I oktober 1928 sålde White Star S/S Suevic till Yngvar Hvistendahls Finnhval A/S i Tønsberg

Norge för 35 000 pund, som döpte om henne till S/S Skytteren och skickade henne till Germaniawerft i Kiel för att omvandlas till ett valfångsskepp.

S/S Skytterens vrak ligger på ett djup av cirka 70 meter rakt väster om Smögen och har styrbord sida uppåt med bågen mot väster. Under flera år efter 2005 sågs olja läcka till ytan från det förfalla vraket, vilket har lett till oro för det potentiella miljöhotet.

YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjEzNTIyMjY7czoxOiJ3

Swedish_Ice_Breaker_G%C3%B6ta_Lejon_edit

Isbrytaren "Göta Lejon" var bara 50 meter ifrån att kunna rädda livet på norska sjömän men isbrytaren vände och stävade därifrån vilket än idag är ett känsligt kapitel i vår nutidshistoria. Kanske hade 26 liv räddats om man vågat agera inne på svenskt vatten.

Mer än sextio år senare är Skytteren åter aktuell. Under vintern 2005 uppmärksammades större mängder olja kring Måseskär. Oljan visade sig härröra från vraket av Skytteren och som mest visade kustbevakningens beräkningar ett läckage på uppemot 400 liter per dygn. Vraket har troligtvis läckt i mindre omfattning i runt tio års tid och läckagets omfattning varierar. Skytteren kan ha haft en bunkerkapacitet på 6000 m³ olja och skulle kunna ha varit fullbunkrad för att klara en längre resa när hon sjönk. Teoretiskt skulle ett läckage om 400 liter per dygn, i så fall kunna pågå under flera decennier. Under tiden föreligger dessutom risk för att vraket skall kollapsa, vilket skulle kunna orsaka ett större läckage av olja längs kusten.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har gjort en utredning ”Vrak i Skagerrak”. I utredningen är Skytteren ett av de 20 riskklassade vraken i Skagerrak vars bunker och last utgör ett potentiellt hot mot den marina miljön och fiskerinäringen. De flesta fartyg sjönk i samband med kriget och ansvarsfrågan är ännu inte utredd. Preem och Stena Bulk stödjer Länsstyrelsens arbete och har initierat en utredning av möjliga saneringsmetoder och kostnader för att tömma vraken på olja. Utredningen, som utförts av Chalmers, belyser även kostnaderna för ett eventuellt större oljespill för att uppmärksamma myndigheterna på de konsekvenser ett större läckage olja kan få för vårt samhälle.

Bildgalleri om Suevic / Skytteren. (Hovra för text)

Video om Suevic

S/S Suevic

S/S Suevic senare omdöpt till S/S Skytteren

Positionen av Sveriges största och farligaste vrak: S/S Skyttern.

S/S Suevic

1/25

Statistik om Kvarstadsfartygen:

44 av de 63 omkomna under Kvarstadsskandalen:

Från S/S Charente:

Ragnar Markussen, Bserum. Död 1 januari 1944 i Sonnenburg, 28 år.

Från S/S Gudvang:

Yngvar Petersen, Oslo. Död 29 februari 1944 i Sonnenburg, 59 år

Från M/T Storsten:

Asbjorn Ingulf Amundal, Strinda. Död 9 februari 1944 i Sonnenburg, 21 år.

Rolf Heiberget, Ytre Rendal. Död 1 februari 1945 i Sachsenhausen, 23 år.

Karl Anker Nygaard, Fredrikstad. Död 1 augusti 1944 i Sonnenburg, 23 år.

Trygve William Fredriksen, Sarpsborg. Död 1 september 1944 i Sonnenburg, 27 år.

Hans Elias Fjelly, Hareid. Död 29 januari 1944 i Sonnenburg, 32 år.

Från M/T Buccaneer:

Ole Risdahl Knutsen, Arendal. Död 26 maj 1944 i Stettin, 39 år.

Odd Angel Hareide, Oslo. Död 20 april 1944 i Sonnenburg, 24 år.

Ola Mauritsen Felsvik, Volda. Död 1 augusti 1944 i Sonnenburg, 27 år.

Willy Aksel Aagaard, Fredrikstad. Död 10 april 1944 i Sonnenburg, 23 år.

Willy Nielsen Volden, Steigen. Död 1 februari 1945 i Sachsenhausen, 22 år.

Scott Michael Broadwick, Oslo. Död 18 februari 1944 i Sonnenburg, 26 år.

Ingvar Reinert, Oslo. Död 1 september 1944 i Sonnenburg, 29 år.

Bernhard Nicolai Reksten, Sarpsborg. Död 16 februari 1944 i Sonnenburg, 38 år.

Albert Ambjern Hansen, Tonsberg, Död 1 april 1944 i Sonnenburg, 36 år.

Thorleif Gulli, Sandefjord. Död 4 mars 1944 i Sonnenburg, 39 år.

Från S/S Skytteren:

Gunnar Treu Jacobsen, Oslo. Död 1 maj 1944 i Sonnenburg, 22 år.

Sigurd Stenersen, Riser. Död 1 maj 1944 i Sonnenburg, 43 år.

Helge Lindboe, Kristiansand. Död 8 juni 1944 i Sonnenburg, 27 år.

Charles Magnus Lindvall, Oslo. Död 1 april 1944 i Sonnenburg, 25 år.

Ragnar Johansen, okänd hemort. Död i tysk fångenskap 1944, 68 år.

Erling Aaby, Asker. Död 1 januari 1944 i Sonnenburg, 23 år.

Alf Harry Solli, As. Död 15 juli 1944 i Sonnenburg, 23 år.

Ragnar ErlingJohanson, Lillestrem. Död 1 februari 1944 i Sonnenburg, 37 år.

Kristian Brede Olsen, Oslo. Död 15 september 1944 i Sachsenhausen, 52 år.

Lokkert Meier Oluf Olsen, Narvik. Död 21 april 1944 i Sonnenburg, 26 år

Hans Oddsen, Kvinnherad. Död 11 mars 1944, okänd dödsort, 76 år.

Alf Fredrik Nsesje, Fredrikstad. Död 31 december 1943 i Sonnenburg, 25 år.

Fritz Wilhelm Johansen, Tonsberg. Död 1 mars 1944 i Sonnenburg, 48 år.

Hans Norvald Hansen, Fredrikstad. Död 1 april 1945 i Bergen-Belsen, 25 år.

Anders Tangen Hansen, Netterey, Död 8 mars 1945 i Sachsenhausen, 30 år.

Olaf Hansen Hagen, Nerterey, Död 1 mars 1943 i Sachsenhausen, 40 år.

Jonas Anton Christophersen, Oslo. Död 6 april 1944 i Sonnenburg, 26 år.

Otto Bruness, Oslo. Död 28 februari 1944 i Sonnenburg, 43 år.

Roald Gunvald Angelo, Oslo. Död 16 december 1943 i Sonnenburg, 27 år.

Andreas Angel Andreassen, Vestvågey, Död 7 februari 1944 i Sonnenburg, 26 år.

Egil Johansen, Oslo. Död 18 september 1943 i Sonnenburg, 34 år.

Jonas Fasmer Dahl, Steinkjer. Död 27 januari 1944 i Sonnenburg, 34 år.

Kaare Bryn Askelund, Trondheim. Död 14 februari 1944 i Sonnenburg, 24 år.

Carl Nicolay Weidemann, Oslo. Död 22 augusti 1944 i Sonnenburg, 25 år.

Knut Fladberg, Askim. Död 16 augusti 1944 i fängelset i Wolfenbuttel, 28 år.

Hjalmar Andersen, Sarpsborg. Död 22 augusti 1944 i Sachsenhausen, 26 år.

Atle Fredrik Renning, Bode. Död 29 mars 1945 i fängelset i Wolfenittel, 30 år.

// Anders Johansson.

Källa & Lästips:

”De glömda blockadbrytarna” (2016) av Anders Johansson

"Lejdtrafik och kvarstad" (1999) av Lennart Lundberg

"SOEs Balls of Steels" (2013) av Sophie Jackson

"Blockadbrytarna" (1976) av Barker Ralph

Diverse länkar:

S/S Suevic / S/S Skyttaren

Aftonbladet

Expressen

Tack för Ditt bidrag!

”De glömda blockadbrytarna” (2016) av Anders Johansson

"Lejdtrafik och kvarstad" (1999) av Lennart Lundberg

"SOEs Balls of Steels" (2013) av Sophie Jackson

"Blockadbrytarna" (1976) av Barker Ralph

​