De åtta rysslägren i Sverige

LÄGREN IDAG:

KRAMPEN, SKINNSKATTEBERGS KOMMUN: (1943-1945)

I Krampen, två mil från Skinnskatteberg fanns ett av de åtta mest kända ryss-lägren. Det var det isolerade läget, närheten till stationen och tillgång till arbete på statens mark som gjorde att Krampen uppfyllde sovjets krav och blev en förläggningsort. Som mest bodde här cirka 300 ryssar vilket gjorde Krampen till det största rysslägret för sovjetiska fångar i Sverige.

Lägret är sedan länge rivet och bara några enstaka spår återstår i landskapet. Platsen är sedan länge öde – matsal, bostadsbaracker och lägerchefens bostad är borta men kvar finns tvättstugan och en del av den så kallade rysskällaren. Av övrig bebyggelse finns det ruiner och fundament kvar att se och som är lätta att hitta vid sidan av vägen. 

Ryssarna byggde bland annat den så kallade »Ryssvägen» från Kramptorget mot Karmansbo.  Ryssvägen hann dock inte bli helt klar före deporteringen i slutet av år 1944. Då fick ortsborna bevittna den största enskilda utlämningen av utländska soldater i Sverige under andra världskriget. 740 soldater skickades från lägren i Krampen, Baggbron och Baggå hem till Sovjetunionen. 

I november 1945 stängdes förläggningen i Krampen och de flesta barackerna brändes ned under 1946 eller 1947. Den pampiga stationsbyggnaden revs 1975.

Under 2006 gjordes en utgrävning och en dokumentation av lägret och numera finns det ett antal informationstavlor med fotografier utplacerade somberättar om lägerområdet. En dryg halvmil från lägerplatsen ligger den s.k "rysstenen". Två-tre veckor innan de ryska fångarna skulle skickas tillbaka hade de huggit in symbolen hammaren och skäran  och texten "CCCP 1944" i en sten vid ett backkrön utmed Ryssvägen. Stenen föll i glömska, blev överväxt av mossa men upptäcktes av en ren slump 1992 av några vägarbetare att där doldes en inskription under mossan.

Yngve Gunnarsson och hans fru Barbro från Karmansbo började forska i stenens historia. Då uppdagades historien om flyktinglägren – en dold del av Sveriges historia som de flesta i trakten faktiskt kände till, men ingen vågade tala om.

Upptäckten av Rysstenen utmynnade så småningom i en pampig och högtidlig invigning av en intilliggande minnessten över ryssarna i oktober 1999, exakt 55 år efter att soldaterna utlämnats till Sovjetunionen.  På minnesstenen finns en inskription som hedrar minnet av soldaterna med texten: 

"Till minne av de mer än 2000 sovjetryska soldater som vistades i läger i Sverige under andra världskriget. Stenen restes av ortsbor på 55-årsdagen av de första soldaternas hemresa 10 oktober 1999"

Ett 30-tal representanter från ryska ambassaden, Lars Leijonborg från Sveriges Riksdag och många andra prominenta personer samt körer från både Ryssland och Sverige var på plats denna höstdag 1999. Evenemanget som samlade ett hundratal personer bevakades av pressen och historien om flyktinglägren blev därmed känd för allmänheten. Yngve Gunnarsson blev för sin gärning hedrad med en rysk orden som bara tre svenskar tidigare fått.

Kring rysstenen sker efter detta alltid en minnesceremoni i maj varje år och då kommer på denna väg varje år en stor buss fullpackad med ryska deltagare från ambassaden, barn och vuxna. Det kommer diplomatbilar. Ambassadören brukar närvara, likaså landshövdingen samt kommunalrådet från Skinnskattebergs kommun.

Tvättstugan som finns kvar har restaurerats och blivit ett litet museum över lägret. Det är Västmanlands läns museum och föreningen »Kulturbygd i samverkan» som arbetat med detta. På det viset vill man lyfta fram historien om lägret där 300 sovjetmedborgare byggde väg genom skogen innan de, på Stalins order, tvingades tillbaka till Sovjetunionen.

1/4

Bilder från rysslägret Krampen, då och nu.

Idag finns också ett litet museum, Krampenmuseet, i stationsbyggnaden. Det drivs helt ideellt av hembygdsföreningen och är tillsvidare öppet endast om somrarna. På Ekomuseum Bergslagens hemsida finns en del information om öppettider, vägbeskrivning mm.  (se mer bilder från Krampen i bildgalleriet )

(LÄNK Malin Fuhr)  (LÄNK P4)

BYRINGE, STRÄNGNÄS KOMMUN: (1941 - 1944)

Rysslägret Byringe låg vid gården Rönntorp i Byringe, nio kilometer söder om Strängnäs . En del av de ryska fångarna hamnade här. Där fick fångarna hjälpa till att bygga väg 55 till Malmköping. Alla läger placerades så att det skulle finnas fysiskt arbete att utföra i närheten. Byringelägret var speciellt eftersom de soldater som hamnat där var uniformerade vid ankomsten till Sverige, och därmed betraktades som krigsfångar. Enligt folkrätten var det riktigt att internera sådana flyktingar.

En av barackerna där dessa krigsfångar bodde har nu flyttats till Mälsåkers slott, där den användas som museum. 

Den 22 september 2012 invigdes ett monument som ska föreviga minnet av de ryska soldater som tillbringade svåra år i Byringe av den ryska ambassadören Igor Neverov. Han sa i sitt tal att vi minns de tragiska händelserna som skedde under kriget och håller minnet heligt av krigets offer. (se bildgalleri nedan)

SKINNSKATTEBERG KOMMUN:

Baggå herrgård och Baggbron väster om Skinnskatteberg var de första av de åtta ryss-läger som fanns i Sverige under det andra världskriget. Lägren startade dock redan i juli 1940 för "vanliga" flyktingar. Då fanns det tyska, norska, holländska, polska, tjeckiska och statslösa flyktingar, inklusive hela familjer. Efter att de sovjetiska fångarna tvingats hem användes lägren för tyska medborgare, periodvis även för judar som räddats av de vita bussarna. Därefter som ett baltisk läger. Lägren stängdes i juni 1946, ett år efter krigsslutet.

​ABBORRTJÄRN, SMEDJEBACKENS KOMMUN:

Abborrtjärn hade sommaren 1940 till våren 1942 varit interneringsläger för politiska flyktingar. I september 1943 blev det ett av de svenska ryss-läger. I bostadshuset, ett tvåvåningshus mitt i byn bodde lägerchefen. Bakom står idag granarna höga, där fanns barackerna där ryssarna bodde.  På marken kan man fortfarande se att det funnits en väg. Stenhögar täckta av mossa visar rester av byggnader och husgrunder. Tre eller fyra stora baracker ska det ha varit, uppåt 200 personer bodde i lägret under en period på flera år. Ladan som står längs med byvägen är kvar och den delen som är murad sägs ha innehållit en bastu som ryssarna använde. (se bildgalleri nedan)

 

HAGASTRÖM GÄVLE KOMMUN:

Hagaström var det läger av de åtta som öppnade sist, precis vid krigets slutskede. Mitt emot Duro tapeter i Hagaström, där det idag ligger en fotbollsplan fanns 1944–45 tio till femton baracker byggda i en fyrkant för att inhysa ryssar som skulle skeppas ut från Gävle hamn. Andra fick en tillfällig bostad i en byggnad i närheten som kallades Seminariet. Hur många ryssar som passerade Hagaström innan de lämnade landet via Gävle hamn är fortfarande okänt. I maj 1945 förändrades läget. Då var det dags för 80,000 ryska soldater från Norge att tvingas hem till Sovjet genom Sverige. De samlades i Hagaström, och när de var tillräckligt många för en båtlass fördes de till Sovjet. Där väntade kollektiva domar och arbetsläger. 27,000 åkte via Hagaström och Gävle hamn på bara 32 dagar. Seminariet som var en del av ryss-lägret revs på 1950-talet.

STORVRETA, UPPSALA KOMMUN:

Vid Ålanders pensionat Storgården uppfördes baracker som en nödlösning till ryss-läger sommaren 1942. Lägret uppfyllde alla de krav man hade; det var nära till järnvägen, det fanns gott om arbete för fångarna med väg och skogsarbete och det var när till Gävle hamn för utskeppning till Sovjet. Lägret stängdes i slutet av 1943.​

1/3

Övriga ryssläger, då och nu

 

LISMA HUDDINGE STOCKHOLM:

Lisma skilde sig från de andra genom att det kallades genomgångsläger, ibland står det uppsamlingsläger. Meningen var att flyktingarna bara skulle stanna en kort period och sedan transporteras vidare, men en del blev kvar och hjälpte till med arbetet på småbruk och gårdar i närheten. I Lisma fanns det alltid arbete i skogen och det skulle huggas ved för förläggningens eget bruk.

Lismalägret öppnades våren 1942 och stängdes i november 1946, alltså 1,5 år efter krigsslutet. Det var medan kyrkoarkitekt Martin Westerberg var ägare. Han upplät alltså sin gårds gamla park och det plåtklädda Corps de logiet till krigs-flyktingläger. Det byggdes fem baracker ungefär där hästhagen är idag mellan huvudbyggnaden och sjön. 1941 hade det dragits fram elektrisk ström till Lisma och man kan se på de ritningar, som finns hos Hem-bygdsföreningen, att det var elektrisk ström i läger-barackerna redan från början. Troligen de första hus i Lisma som hade elektricitet redan som nybyggda. Efter kriget används Lisma Corps de logis av Emmaus för insamling av kläder, därefter förfaller herrgården snabbt och 1965 säljs byggnaden till Huddinge kommun och under de kommande åren vandaliseras fastigheten. 1970 tänder man eld på byggnaden under en brandövning och marken planas ut så det idag inte finns några synliga spår kvar förutom en mur mot sjön och några träd. (se bilder i galleriet nedan)

Berättat av en son:

Min far Sergej föddes 1924 i staden Stary Oskol, ca 600 km söder om Moskva och blev soldat 1939 när han var 15 år. Efter en batalj på Kolahalvön där nästan hela kompaniet utplånades blev han tillfångatagen av tyskarna. Det var troligen 1941, när han var 17 år.

Han placerades i olika tyska fångläger först i Finland och sedan i Norge. Fångarna arbetade som skogshuggare och med vägbyggen. När tyskarna retirerade söderut i Norge, förflyttades även krigsfångarna från det ena lägret till det andra. Omkring år 1944 arbetade de med hästar i skogen nära gränsen till Värmland och här lyckades han fly över till Sverige och hamnade på en gård där han fick stanna. Han var i dålig kondition men blev väl omhändertagen.

Vad som sedan hände är oklart men han "hittades" och transporterades till det ryska genomgångslägret i Lisma, Där var han bara några dagar innan han gav sig iväg igen och därefter hamnade han på Långholmen för utredning av svenska myndigheter. Han var inte där heller särskilt länge, men hann bli bekant med en annan flykting av ukrainskt ursprung. Från Långholmen skickades båda till ett annat läger beläget i Bergslagen. På något vis lyckades båda två slippa återsändas till fäderslandet (repatrieringen) och fick stanna Sverige. En period använde de falskt namn och det ha försvårat för de svenska och ryska myndigheterna och fördröjt handläggningen.

1/2

Arbete och medborgarskap i Sverige.

När Sergej fick uppehållstillstånd är oklart, men han fick en svetsarutbildning och arbetade på olika ställen i Sverige bland annat på Uddevallavarvet och blev så småningom svensk medborgare. Han hade en kamrat var med när han flydde till Sverige och som stannade i Karlstad. De och några fler av de flyktingar, som lyckades stanna har hållit kontakt under årens lopp. Sergej träffade sin fru i Stockholm och de gifte sig när Sergej var 33 år och de fick två barn; en son och en dotter.

Besök hemma i Stary Oskol.

1965 åkte familjen till Stary Oskol för att söka upp Sergejs mor, fadern var död. Systern var 5 år och själv var han 7 år och han minns att deras farmor bodde i ett ganska fint litet hus med en stor trädgård i en by. Det fanns elektriskt ljus, men vatten hämtades i en brunn på torget och det fanns ett gemensamt badhus med bastu för byns invånare. När de kom med tåget stod det fullt av folk på stationen och tog emot. Det var Sergejs mor och syskon med familjer, men också många andra av byns invånare och alla ville se och hälsa på "bygdens son", som kom med sin familj från det fjärran landet Sverige. Sergej reste sedan tillbaka flera gånger, senast 1994.

Dagarna i Lisma

Pappa Sergej har berättat litet om de få dagar han var i Lisma och en sak som sonen fortfarande minns är att det fanns affischer med politiska budskap på väggarna i barackerna och att pappa beskrev en av dem. Det var en bild av en rysk flygofficer som hade sitt barn på armen och under bilden stod det: "Min pappa är hjälte, men vem är du?"

Sergej berättade också att en av lägervakterna visade sin välvilja till en del fångar genom att ge dem lite fickpengar och tillåta permission för utflykter till Stockholm, bl a gällde det två flickor som också fanns i lägret.

Solängens gästbok och hälsningar med ryska bokstäver.

Oskar Börjeson på Solängen var en utåtriktad person med många kontakter och i hans gästbok finns det också hälsningar från ryska krigsflyktingar. I en intervju han har sagt: "Det var en upplevelse när någon läste i gästboken och visade sin glädje över att känna igen ett namn". Gästboken finns nu hos Torsten Granath i Trångsund, en senare ägare till Solängen.

En krigsflyktings memoarer.

En av de ryska krigsfångarna på Lisma var Arkady som berättar hur han i samband med ett luciafirande i Lismas Corps de logis blev bekant med Ralph och Ruth Erskine. Ortsborna i Lisma var inbjudna och för dem blev det ett fint och traditionellt firande, men för flyktingna och för makarna Erskine blev det något mycket mer. Ingen av dem hade någonsin sett en Lucia och Arkady blev till och med uppbjuden till dans av Lucian. Ruth och Ralph Erskine bodde då i sitt hus "Lådan" på Solängens marker och de fortsatte sedan att ha konkt med Arkady så länge han var kvar i Sverige. Arkady beskriver att han blev hemsänd tillsammans med många andra och att de hade förväntningar på ett bra mottagande. Så blev det inte, men just Arkady fick överleva och arbetade först med att bygga gasledningar. Av hans berättelse framgår att han senare arbetat som lärare, till att börja med i småorter, men också att han hörde till det fåtal som efter Stalins död fick upprättelse av ryska staten och att han fick mer betydelsefulla arbetsuppgifter som lärare.

Bevara historien.

Sonen Vitaly kan också engelska och han har besökt Sverige några gånger för att försöka förstå och för att se de platser fadern beskrivit. När han första gången kom till Lisma frågade han om man kände till en engelsktalande person som bott där på 1940-talet. Han fick tips om Ralph Erskine och fick också träffa honom. Nu har han kontakt med dottern Jane. Senast han var i Sverige var i juli 2013 och då besökte han och hans familj bland annat Krampen och det gjordes en intervju som sändes i Sveriges radio. Där berättade han att fadern efter Stalins död fått en hög utmärkelse som heter "Röda stjärnan", ett tydligt ryskt statligt avståndstagande från den mörka Stalintiden - men för sent för de många som avrättades.

Två dödsfall på Lisma krigsflyktingförläggning.

Det har berättats om två dödsfall. Det ena på hösten 1944 och det andra några dagar efter krigsslutet i maj 1945 och båda är noterade i Huddinges rsamlingsbok. 

 

Ur Huddinges församlingsbok:

Den 4 november 1944 avled den ryske flyktingen mobelsnickaren Peter Kvartjuk, född den 15/7 1915, från flyktinglägret i Lisma. Angiven dödsorsak: Strangulatio (Suicidium).

Kvartjuk blev alltså 29 år och dödsorsaken anges som självmord. Jordfästning och begravning ägde rum den november i Huddinge på Tomtberga Kyrkogård, område C grav nr 1875. Det fanns ingen gravsten men graven fanns kvar ända in på 2000-talet. Nu är den borttagen.

Kyrkoarkitekt Westerberg ritade Tomtberga kyrkogård och hyrde ut Lisma till sovjetryska ambassaden.

Det var alltså inom Lisma-förläggningens område, som båda dödsfallen inträffade. Det var Karl Martin Westerberg, som var ägare och som hyrde ut till ryska ambassaden och det var på Tomtberga kyrkogård, den som Westerberg i egenskap av kyrkoarkitekt en gång hade ritat, som Peter Kvartjuk begravdes. Ibland går ödets vägar i underliga krokar.

Ur Huddinges församlingsbok:

Vladimir Zjuralev, rysk undersåte, född 25 maj 1903, dog den 12 maj 1945 i en ambulans på väg från Lismaförläggningen till Serafimerlasarettet i Stockholm. Han hade frakturskador i kraniet. Det hölls jordfästning i bårhusen den 26 maj.

Det var dagen efter han blev 42 år. Det står ingenting om begravningsplats. De många förnamnen  och transkriberingen av de kyrilliska bokstäverna varierar, men allt annat tyder på att det är samma person. Vladimir Zjorovlov hade kommit till Lisma tillsammans med en annan krigsflykting Ivan N Vorobev och hans änka Annmarie Esteman bor numera i Slagsta och har berättat i maj 2014:

"-11 maj 1945 anlände till Lisma, 12 maj lämnade Lisma, 26 juni 1945 ansökte om att få stanna i Sverge. Fick stanna och fick jobb som svetsare i Gävle. Bytte namn och tog det något mer svenskklingande Esteman (manfrån öster) Träffade Annmarie. De gifte sig, bodde i Tullinge och fick barn. Åkte tillsammans till Ukraina och hälsade på. Den enda släkting som fanns kvar var en brorson, Ivans föräldrar hade dödats och låg i en massgrav."

"Varje språk öppnar en dörr"

Så sa Annemaries far när hon var sju år och skulle börja skolan. De bodde i Östtyskland och hade fått veta att skolundervisningen skulle bedrivas på ryska språket. Hennes kunskaper i ryska skulle långt senare leda till att hon gifte sig i Sverige med en rysktalande man från Ukraina, Ivan Esteman (Vorobev). Annemarie Esteman har kvar den långa rapport som skrevs när Vorobev givit sig av från förläggningen i Lisma och anhållits därför att han olovandes uppehöll sig i Stockholm. Förhöret gjordes med hjälp av tolk och Vorobev fick ett exemplar av sin berättelse utskriven på maskin och översatt till svenska. Språket är gammaldags och omständligt, men fullt begripligt;

Ur polisrapporten från maj 1945

Ivan Nicolajvitj Vorobev föddes 1918 i Stalinov i Ukraina, ( den heter numera Donetsk och det är bland annat därifrån vi fått nyheter då och då under våren 2014 ). Föräldrarna var jordbrukare och hade flyttat från Polen till Ukraina. Ivan fick utbildning som svetsare och i oktober 1938 blev han inkallad till värnpliktstjänst och när kriget bröt ut 1939 blev han mobliserad. Han hamnade så småningom i tysk fångenskap och arbetade på olika arbetsläger i Norge. På våren 1945 lyckades han fly därifrån och tog sig över gränsen till Sverige. Han kom till en bondgård i Värmland där det redan fanns en annan rysk krigsflykting Vladimir Zjorovlov. De blev väl behandlade där och tog sig vidare. Så småningom blev de transporterade till förläggningen i Lisma och anlände dit på kvällen 11 maj. Lördagen den 12 maj var de tillsammans hela dagen. Intaga sina måltider gemensamt och fordrevo tiden utan någon särskild sysselsättning.

På kvällen samma dag hade de kommit överens om att gå och se på lägrets filmförevisning, som skulle börja klockan 21. Då Vorobev hade frostskadat sina fötter, hade han inne i baracken tagit av sig sina skodon, och medan han nu var sysselsatt med att påtaga dessa, gick Zjorovlov före till bio-grafföreställningen. När Vorobev sedan anlände hade föreställningen redan börjat och första akten pågick. Vorobev ställde sig bakom projektionsapparaten. Han hade sett efter Zjorovlov, men inte kunnat iaktta denne. Han trodde dock att Zjorovlov fanns på platsen, varför han uraktlät att närmare söka efter denne.

Det sista han såg av filmen var en flicka som förde ett traktortåg samt tyska fallskärms hoppare som inringades och likviderades.

Vorobev såg att man släpade bort en person mellan barackerna. Han gick dit och observerade att man höll på att förbinda personen i fråga och fick då se att det var hans kamrat Zjorovlov. Han hade någon skada över ena ögat och det såg ut som om ögat vore borta. När man tagit av kläderna såg Vorobe att Zjorovlov även hade en skada i ryggen. Vorobev hörde någon säga att Zjorovlov skulle ha tillhört Vlasovs arme* och eftersom han kommit till Lisma tillsammans med Vorobev kunde denne antagas också sympatis med Vlasov och borde därför undergå samma behandling. Vorobev hade aldrig tillhört Vlasovs arme men som krigsfånge hos tyskarna hade han arbetat i deras arbetsläger. Han blev rädd, tog sin väska och lämnade Lisma.

* = General Andrej Vlasovs arme bestod av ryska soldater, som tagit ställning mot kommunismen och mot Stalin. För de Stalintrogna var det ett oerhört förräderi att gå över till Vlasovs arme.

Några citat om Lisma ur boken Krampen:

Lisma herrgård fungerade som förläggningskontor, kök och matsal. Där fanns också en samlingslokal och bostäder för personalen. Också i Lisma-lägret styrde och ställde den sovjetiske lägerkommendanten och hans mannar efter behag. Enligt avtal hade man till och med "officiell rättighet att varje dag hissa den sovjetryska flaggan vid lägret". Vid ett tillfälle försökte den sovjetiska lägerledningen öppet sabotera en polisutredning rörande ett politiskt mord som förövats inom lägerområdet. Den svenske lägerchefen uppgav inför utlänningskommissionen att "min uppfattning är att den ryska legationen anser mordet som en ren intern sak och skyddar mördaren från att bli upptäckt". Ryssarna krävde att den "dåliga människa" som mördats skulle begravas "utan några ceremonier och i tysthet".

Lennart Granstedts berättelse:

Det var åren 1942-45 och jag var tonåring. Vid den tiden fanns det en lantbrevbärare i Lisma, ,som hette Åke Eriksson. Han och hans fästmö bodde i förläggningen och arbetade där. Åke skötte postarbetet på förmiddagar och arbetade på förläggningen på eftermiddagarna. Det fanns också en husmor, som lagade mat. Hon hette Gullan och kom från någon av gårdarna i närheten. Matvarorna levererades med lastbil från stan. En gång lyckades jag sälja en gädda på 8,5 kilo som jag fångat i Lismasjön.

Det var ett öppet läger som vi ortsbor kunde besöka, men vi hade uppfattningen att det var sovjetiskt område. Jag minns att det flaggades med Sovjetflagga, men det var en kort flaggstång, så det syntes inte så långt. Vi ungdomar fick ibland vara med och se film utomhus på gaveln av en av barackerna. En gång i maj 1945 hittades en död flykting, när filmen var slut. Jag såg hur han bars bort på en övertäckt bår. Landsfiskal Wadenius i Tumba ledde mordutredningen, "men inga vittnen fanns och polisutredningen lades ner".

Idag finns ytterst lite text som beskriver eller fotografier som visar hur lägren såg ut under krigsåren. Vi försöker kontinuerligt samla in information och utöka informationen om de åtta ryss-lägren. Har Du mer information om dessa läger? Bilder, länkar, anekdoter, berättelser etc kontakta oss!  

kontakt@s-sanningen.com

// Blenda W Thor.

Tack för Du delar denna artikel på sociala media och följer Facebookgruppen ”Socialdemokraterna & Sanningen” och tack för Du vill vara med och finansiera sajten!  (Klicka HÄR)

Kontakt kan endast ske via kontakt@s-sanningen.com

Swish: 0708 371 788 (ext. konto UW)

Swedbank Bankkonto.

Clearingnr: 8169-5

Kontonr: 694 425 565-9

Mottagarnamn: Blenda W Thor

 

Klicka in på Din bankapp. Klicka på menyrutan och på "Betala & överföra". I rutan "Meddelande till mottagare" skriv det som sedan presenters på denna sajt. Du kan därmed följa och se att Din gåva gör skillnad! 

Tack för Ditt bidrag!

  • Facebook Social Icon
  • Instagram Social Icon
  • Twitter Social Icon

" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"

- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.

"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"

-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna

Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina

-Allan Vougt, Socialdemokraterna

”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”

-Ulla Lindström, Socialdemokraterna

”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.

-Fredrik Norén, Socialdemokraterna

"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"

- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna

"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."

- SSU Södra Älvsborg

 

"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?

- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."

- Denise Nordström, Socialdemokraterna

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

-Per Albin Hansson

”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"

-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

 

”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord” 

Marwa Karim, Socialdemokraterna

”Sverige behöver en muslimsk helgdag”

Carin Jämtin, Socialdemokraterna

”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna

”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram” 

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”

Jan O Karlsson, Socialdemokraterna

”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.

-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna

 

"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”

-Per Nuder, Socialdemokraterna

 

”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”

E-rik Brandt, Socialdemokraterna

 

”Islamska regler är viktigare än svenska regler”

-Imad Omairat, Socialdemokraterna

 

"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"

-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna

"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"

-Per Albin Hansson

 

 

”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”

-Jens Orback, Socialdemokraterna

”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"

-Per Albin Hansson, Socialdemokraterna

”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”

-Jens Orback, Socialdemokraterna

"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?

- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."

- Denise Nordström, Socialdemokraterna

”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.

-Fredrik Norén, Socialdemokraterna

"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"

- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna

 

" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"

- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.

"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"

-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna

”Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina”

-Allan Vougt, Socialdemokraterna

”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”

-Ulla Lindström, Socialdemokraterna

​​

"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."

- SSU Södra Älvsborg

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

-Per Albin Hansson

”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"

-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna

 

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”

Mona Sahlin, Socialdemokraterna

 

”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”

Annika Strandhäll, Socialdemokraterna

”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord” 

Marwa Karim, Socialdemokraterna

 

”Sverige behöver en muslimsk helgdag”

Carin Jämtin, Socialdemokraterna

 

”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna

 

”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram” 

Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”

Jan O Karlsson, Socialdemokraterna

 

”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”

-Stefan Löfven, Socialdemokraterna

 

”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.

-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna

 

"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”

-Per Nuder, Socialdemokraterna

 

”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”

E-rik Brandt, Socialdemokraterna

 

”Islamska regler är viktigare än svenska regler”

-Imad Omairat, Socialdemokraterna

 

"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"

-Göran Persson, Socialdemokraterna

 

"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"

-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna

 

​​

”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”

-Mona Sahlin, Socialdemokraterna

  • Facebook Black Round
  • Google+ - Black Circle
  • Twitter Black Round