Baltutlämningen.

Metallplatta_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited.jpg

"Partiet har aldrig offentligt bett om ursäkt för Baltutlämningen

- en av Sveriges värsta skandaler!"

Baltutlämningen är en händelse i svensk historia som under socialdemokraternas regi för evigt efterlämnat djupa sår och en besk eftersmak i vår historia. Den hölls hemlig i 40 år av Socialdemokraterna och avslöjades först 1985!

Lyssna:Baltutlämningen

00:00 / 32:50

De flesta svenskar har nog hört ordet Baltutlämningen men ytterst få vet vad Baltutlämningen är och vad som egentligen hände. När SVT listade "123 saker varje svensk bör veta om kriget" i en tv-serie hamnade Baltutlämningen på 2:a plats. Med baltutlämningen avses tvångsutlämningen av människor av baltisk och tysk härkomst till en säker död i Sovjet: Människor som i slutet av andra världskriget lyckades fly från Röda armén i from förhoppning att få stanna i Sverige och sedan återförenas med nära och kära. Något den socialdemokratiska regeringen bryskt satte stopp för! 2 526 människor skickades istället mot en mörk framtid, av dessa var 2 370 tyskar och 156 balter. Många tog sitt liv, andra torterades och avrättades, medan andra bara "försvann". Detta är berättelsen om Baltutlämningen:

I och med Sovjetunionens offensiv mot Baltikum, Kurland, Bornholm och Finland 1944 flydde ett stort antal tyskar, finländare och balter till Sverige undan den sovjetiska Röda armén. Av dessa var cirka en tredjedel desertörer, en tredjedel demobiliserade finländare samt en tredjedel soldater som - mer eller mindre tvingats- stridit för Tyskland. I maj 1945 kapitulerade till slut de tyska styrkorna. Kriget var över och en stor ström av flyktingar anlände till Sverige från Baltikum. Människor som flydde, de av Stalin och Sovjet ockuperade områdena eller från det sönderbombade Tyskland. Majoriteten av de ca 2 500 soldater som internerades i Sverige var tyskar eller österrikare, endast ett fåtal av dessa var av baltiskt ursprung, även om det var dessa balter som gav namn åt skandalen.

"2 526 soldater tvångsutvisades till massmördaren Josef Stalin"

Till skillnad från tyskarna hade dessa balter inget hemland att återvända till. När Baltikum ockuperades av Nazityskland blev balterna mer eller mindre tvingade att slåss för Nazityskland mot Sovjetunionen. När sedan Sovjet besegrade Nazityskland och ockuperade Baltikum kom dessa balter nu plötsligt att klassas som landsförrädare av Sovjetunionen och dess diktator Josef Stalin, eftersom de stridit på Sovjets fiendes sida. De hade stridit för Estland, Lettland och Litauen mot Sovjet men nu fanns dessa länder inte kvar, de var en del av Sovjetunionen.

Att straffen skulle bli drakoniska var det säkerligen ingen som betvivlade. Stalins regim lade sällan fingrarna emellan när de hade att göra med verkliga eller inbillade fiender. Här i Sverige hoppades nu dessa ca 2 500 soldater få en trygg framtid men Socialdemokraterna, som efter kriget återtagit all regeringsmakt ville något helt annat...

I samtliga militärområden beordrade högkvarteren planering för att upprätta läger för internering av dessa uppskattningsvis 2 500 soldater plus ytterligare flera tusen civila. Totalt räknade man att Sverige skulle behöva undsätta 10 000 till 15 000 människor i läger runt om i Sverige nu när kriget äntligen var över.

Den första gruppen anlände till Ystad och internerades i lägret vid Bökeberg, för att följas av en större grupp på 1 600 man som anlände till Kalmar. De kom sedan att utplaceras i något av interneringslägren i Ränneslätt utanför Eksjö,

0722bc2771cfe7dd4a81c70beda87e50_edited_edited_edited_edited_edited_edited_edited.png

Mellan 30/11-1945 och 25/1-1946 tvångsutvisades totalt

2 526 personer (varav 156 baltiska soldater) från Sverige till Sovjetunionen och ett okänt öde. Bilden från lägret i Ränneslätt där de flesta av balterna fanns.

Backamo och Grunnebo nära Uddevalla, Lagerlingen i Havdhem på Gotland och lägren i Rinkaby och Gälltofta, båda strax utanför Kristianstad.

Redan några veckor efter krigsslutet kom ett krav från Sovjet att alla som stridit på sovjetisk mark skulle utlämnas till dem i enlighet med det kapitulationsfördrag som Tyskland och segrarmakterna undertecknat. Där stipulerades att soldater skulle överföras till det land där de stridit, vilket för de flesta internerade var Sovjet. Efter ett par veckors betänketid svarade regeringen att de inte tänkte ge fristad åt några soldater som stridit på den tyska sidan under kriget. Många balter hade tagit tysk värvning efter principen att ”min fiendes fiende är min vän”, och eftersom Sovjet ockuperat och därefter införlivat de baltiska staterna till landet kämpade de med tyskarna mot det som de såg som ockupationsmakten.

Efter krigsslutet i Europa, den 2 juni 1945 överlämnade Sovjetunionen en not till regeringen att militär och liknande personal från östfronten som internerats i Sverige nu skulle återbördas till Sovjetunionen enligt de tyska kapitulationsvillkoren. Den svenska regeringen svarade alltså att de skulle hörsamma Sovjets krav på utlämning trots att Sverige varit neutralt under kriget och inte på något sätt var bundet av de tyska kapitulationsvillkoren. Regeringens svar hölls hemligt för allmänheten fram till november 1945. Den 15 november sammankallade Socialdemokraterna, som nu återtagit all makt i Sverige, en presskonferens där statsminister Per-Albin Hansson och utrikesminister Östen Undén bad pressen om tystnad tills man hunnit ordna bättre bevakning av lägren. Nyheten avslöjades dock två dagar senare av två tidningar som inte medverkat vid presskonferensen, Dagsposten och Vestmanlands Läns Tidning.

Nyheten väckte stor uppmärksamhet då det innebar att 167 baltiska medborgare skulle skickas till Sovjetunionen och, antogs det, straffas som landsförrädare. Ett straff som oftast betydde döden. Sovjetunionen hade ockuperat och annekterat de baltiska staterna redan 1940 och betraktade därför alla balter som stridit för fienden som landsförrädare. Enligt dem själva, mängder av svenskar och av en enig eftervärld var de snarare offer för Sovjetunionens brutala maktpolitik.

"De desperata soldaterna stympade sig själva för att slippa utlämning"

I början av andra världskriget hade Stalin låtit ockupera Baltikum och, mot balternas vilja, införlivat hela området med sitt kommunistiska imperium. Situationen för de tyska internerna, 2 370 till antalet, uppmärksammades inte alls på samma sätt eftersom det antogs att dessa "endast skulle behandlas som vanliga krigsfångar", även om det i praktiken innebar precis samma öde även för dessa människor!

Regeringen var införstådd med att beslutet skulle mötas av protester och bevakningen av lägren utökades. På lägret i Ränneslätt, Eksjö, där det fanns totalt 650 internerade, uppgick bevakningspersonalen till totalt 1 470 vakter! Alltså mer än två vakter per fånge! Vänsterpartiet (dåvarande Sveriges Kommunistiska Parti, SKP, senare VPK) ville gå ännu längre och även skicka tillbaka alla de 30 000 civila flyktingarna från Baltikum. Tack och lov fick partiet inget gehör för sitt galna förslag.

Utlämningsfrågan rev upp djupa sår i det svenska samhället. Den 22 november inledde balterna en hungerstrejk och två dagar senare, den 24 november, startade även de utlämningshotade tyskarna en hungerstrejk. Samma dag den 24 november 1945, sju dagar efter det att utlämningen blev offentlig, gick hela Eksjö man ur huse och slöt upp för den största demonstrationen i stadens historia för att protestera mot utrymningen av lägret på Ränneslätt.

Protesterna klingade dock ohörda. De internerade balternas desperation tilltog

Många soldater stympade och skadade sig själva för att slippa bli utvisade. Den Socialdemokratiska regeringen gav dock ingen nåd. Alla skulle utvisas - även om det krävdes våld. Och så blev det.

alltmer när utvisningsdatumet närmade sig. För att försöka förhindra transporten förekom en del självstympning. Tidigare hade de internerade fått hugga sin egen ved, men sedan några kapat av sig sina fingrar samlades yxorna in. En fånge körde en blyertspenna i sitt öga, några valde att avsluta sina liv när allt hopp var ute. Stämningen var laddad. En nervös svensk vaktpost råkade av misstag skjuta ihjäl en av de utvisningshotade utan att denne ens försökt fly. Den 27 november lades de baltiska hungerstrejkande in på sjukhus och dagen efter beslöt den svenska S-regeringen att utlämningen av balterna skulle skjutas upp tills vidare, medan tyskarna skulle utlämnas enligt plan vid månadsskiftet november-december.

För balternas del blev utlämningen verklighet i omgångar mellan mitten av december och 25 januari 1946. På grund av hungerstrejkerna och sjukdomarna sändes "endast" 156 av de ursprungliga 167 balterna över till en väntande fångenskap i Sovjetunionen. För tyskarnas del inleddes utlämningen den 30 november med det sovjetiska fartyget Kuban. Den 14 och 16 december fortsatte utlämningen med ett sovjetiskt lasarettsfartyg. Den 8 januari fanns det 300 interner kvar i lägren Rinkaby och Gälltofta och den 25 januari verkställdes under dramatiska former den sista utlämningen till Sovjetunionen när de sista balterna och de sista 230 tyskar utlämnades till det sovjetiska fartyget Beloostrov i Trelleborgs hamn. Svaga och sjuka bars ombord på fartyget i Trelleborgs hamn, vissa gjorde motstånd in i det sista medan ytterligare andra tycktes uppgivna inför sitt öde. Den svenska personalen kunde vittna om en oerhörd press också på dem och många led länge av sina upplevelser i samband med utvisningarna. Därmed hade alla de 2 526, varav 156 balter och 2 370 tyskar, tvångsutlämnats till massmördaren och kommunistdiktatorn Josef Stalins Sovjetunionen.

"40 år senare knackade verkligheten på dörren till folkhemmet"

Protesterna från svenska folket var massiva. Sverige var inte bundet av Tysklands kapitulationsvillkor att utlämna några men den S-styrda regeringen vek sig för kommunistdiktatorn Josef Stalin. Baltutlämningen var därmed ett faktum.

Samtliga balter och de flesta tvångsutlämnad tyskar sattes i fångläger efter ankomst till Sovjetunionen. Tre blev avrättade för brott de begått som soldater, 23 blev dömda till mycket långa fängelsestraff och hårda straffarbeten. Många torterades eller begick självmord.

Mörkertalet är dock stort. Ett vittne som tjänstgjorde som svensk lots ombord på ett av fartygen fram till territorialgränsen har berättat att så fort fartyget lättade ankar hade Stalintrogna NKVD-soldater gått igenom lastrummet och grep ett antal personer som fördes upp till däck där de avrättades med nackskott, varefter kropparna slängdes över bord.

Vad som sedan hände med alla de 2 370 tyskar och 156 baltiska tvångsdeporterade männen vet vi idag väldigt litet om. Den socialdemokratiska regeringen hemlighöll Baltutlämningen i över 40 år för svenska folket. Baltutlämningen smärtar än idag och visar socialdemokraternas mörkaste historia, en historia inga av våra barn idag får lära sig något under sina historielektioner.

Spåren av de socialistiska skamfläckarna skulle sopas under mattan, därför försökte man sudda ut händelsen ur historien, som sagt; man höll det hela hemligt för svenska folket så vi aldrig skulle få veta… men... sanningen ville annorlunda! För 40 år senare knackade verkligheten på dörren till folkhemmet.

a2112722-e900-4bb6-bf60-fc3d1aab9a26_edi

Först 40 år efter händelsen - 1985 - hävdes sekretessen och hemligstämpeln på en av Sveriges största skandaler under 1900-talet. Det var först nu den stora delen av allmänheten fick höra och bli varse vad som egentligen hände strax efter krigsslutet när Socialdemokraterna åter igen tagit makten över Sverige. Sekretessen hävdes efter en motion 1980/81:912 av moderaten Anders Björck till riksdagen. Läs motionen (HÄR)

Nio år senare, den 20 juni 1994, bad officiellt Sveriges borgerliga regering om ursäkt för det inträffade. Samma år, 1994, bjöds 44 överlevande från tvångsutvisningarna in till Sverige för en enkel "ursäktsceremoni" . Av de 44 inbjudna kom 40, 35 letter, fyra ester och en litauer kom och togs emot av Kung Carl XVI Gustaf. De följande dagarna besöktes bland annat Eksjö och Gotland. Utrikesminister Margaretha af Ugglas, Moderaterna, sade att utlämningsbeslutet varit "överilat och felaktigt", att den svenska borgliga regeringen reservationslöst instämmer i kritiken av detta beslut och beklagar oförrätten.

Men den socialdemokratiske politikern och före detta utrikesministern Sten Andersson hävdade ända fram till sin död 2006 att utlämningen var "rätt och riktig". När den tidigare statsministern Stefan Löfven gick med i Socialdemokratiska arbetarpartiet höll hans parti fortfarande Baltutlämningen hemlig och än idag är det ytterst få svenskar som känner till händelsen. Och de få som vet tiger! Baltutlämningen är heller inget nuvarande partiledare brukar nämna vid sina vackra tal till folket. Hittills har ännu ingen Socialdemokrat bett om ursäkt för Baltutlämningen! Vilket gör skandalen än värre!

"Socialdemokraterna har fortfarande aldrig bett offentligt om ursäkt för Baltutlämningen"

Det är beklagligt att skandalen fått just namnet "Baltutlämningen" då endast 5% av alla de utvisade till Josef Stalins Sovjetunionen var just balter. Vad som hände de övriga 95% vet vi än idag inget om. Vi vet dock från andra länders utvisningar att de flesta hamnade i de kommunistiska gulag-lägren där de under omänskliga förhållanden tvingades till slavarbete tills de dog av utmattning, köld, sjukdomar eller svält. Idag räknas kommunistdiktatorn Josef Stalin till världshistoriens näst värsta massmördare efter partikollegan, kinesen Mao Zedong.

I Kina och i vänsterkretsar har Mao fortfarande en hjältestatus – men för oss andras förknippas han enbart med död och ondska. Mao skickade inte bara miljoner meningsmotståndare till koncentrationsläger och avrättningar, hans uselt planerade och genomförda politiska reformer dödade miljoner kineser.

Siffrorna om hur många som fick sätta livet till i kommunistdiktaturens Kina under Maos regim 1949-76 är inte helt klart, men det kan handla om så många som 78 miljoner. I de flesta fall visste kommunistpartiet mycket väl att det svälte sitt eget folk till döds. Miljontals begravdes levande, torterades eller slog ihjäl.

Josef Stalin (1878-1953) generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti (1922-1953) anses ansvarig för mord på uppskattningsvis 40-60 miljoner människor. Hitler mördade 6 miljoner judar i koncentrationslägren och anses bära ansvaret för totalt 11 miljoners människors liv. Stalin mördade eller indirekt dödade alltså upp till fem gånger fler människor än Hitler. (LÄNK)

Idag går fortfarande vänstersympatisörer med kommunistiska flaggor och symboler i 1:a majtågen. Bilden visar en avrättning av "oliktänkande" ung kvinna i Kina. Denna ideologi hyllar alltså vänsterpartister än idag! Hovrad bild från Stockholm 1/5 2022.

Och det är just här det blir så märkligt att hakkors och nazistsymboler -med all rätt- är förbjudna symboler men det är fortfarande helt okej bland ungdomar att ha tröjor, pins eller flaggor med kommunistiska symboler som "Hammaren & Skäran" och den röda stjärnan. Beror detta på att man är extremt dum eller extremt okunnig? Helt ogenerat visar man upp sin okunskap och bristfälliga allmänbildning i ett desperat försök att verka hipp och tuff. Okunskapen bland dagens vänstersympatiserande ungdomar är skrämmande låg. Ett resultat av vad som händer när det endast är segermakterna som skriver våra historieböcker. Dagens skola har således mycket kvar att fundera över...

Socialdemokraterna har fortfarande aldrig bett offentligt om ursäkt för Baltutlämningen och dagens partiledare tycks mer intresserad av andra partiers historia än sin egen. Har Socialdemokraterna då lärt sig något av sina misstag? Ja, på sätt och vis men knappast till det bättre. Då -1946- tvångsutvisade man oskyldiga människor mot en säker död i Stalins dödsläger. Idag massimporterar samma parti kriminella våldtäktsmän, IS-terrorister och radikala islamister som med våld och terror ska kulturberika tillvaron för oss svenskar. Och när de sedan begår grova våldsbrott får de stanna som om inget hänt. Hur socialdemokraterna än gör blir det helt fel och det är alltid svenska folket som alltid får lida för deras inkompetens! Till detta kallar man sig själva för ett ”anständigt parti" som "står på rätt sida av historien" men sanningen är att inget parti i Sveriges historia har haft så mycket samarbete med nazister, kommunister och islamister som just detta "anständiga parti". Är det verkligen anständigt?

När SVT listade, i programserien "123 saker varje svensk bör veta" ansåg man Baltutlämningen som det näst viktigaste varje svensk bör känna till om Sverige under andra världskriget. (se video nedan) Är det då inte märkligt att Socialdemokraterna hemlighöll detta i 40 år för det svenska folket?

Är det då inte märkligt att Socialdemokraterna fortfarande vill tysta ner händelsen?

Är det då inte märkligt att Socialdemokraterna fortfarande inte bett om ursäkt?

Är det då inte märkligt att var fjärde svensk fortfarande röstar på detta parti...